När prognoserna visar på en framtid med färre arbetande och fler gamla och sjuka gäller det för landstinget att hushålla med de pengar som finns.
Det är inte förlossningsvården eller akutkirurgin som är de stora utmaningarna utan cancer, diabetes, hjärnblödning, hjärtinfarkt, stroke och demens. Sjukdomar som drabbar mestadels äldre och de riktigt gamla, de som ett framtida Norrbotten kommer att ha många av, kan vara drabbade av allihop samtidigt.
- Det är de som är de stora volymsjukdomarna. Att klara av dem ute i glesbygden är vår stora utmaning, säger Kent Ögren (S), landstingsråd i Norrbotten.
Slutenvården, det vill säga de som ligger på sjukhus, kostar dubbelt så mycket som primärvården, vård som ges på vårdcentraler.
Landstinget håller just nu på med att hitta en ny struktur för närsjukvården.
- Vård för ofta förekommande sjukdomar ska finnas nära människor, de stora volymsjukdomarna ska tas om hand på närmsta vårdinstans medan de akuta sjukdomstillstånden ska tas om hand på sjukhusen.
Anpassning
Även i framtiden ser Kent Ögren att vi har fem sjukhus.
- Det är ett måste med våra avstånd.
Sjukhusens inriktningar ska däremot anpassas efter de behov människor i närområdet har.
- Piteå älvdals sjukhus ska ha en inriktning som passar dem som bor i Piteå älvdal och då tänker jag inte främst på de som bor i centrala Piteå utan dem som bor i Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.
Vårdcentralernas verksamhet ska också anpassas efter människorna som bor i närheten. Alla vårdcentraler ska ha samma grundutbud med sedan ha specialistkompetens på de områden där det behövs.
- Är det en vårdcentral i ett område med många barn och ungdomar ska den ha den profileringen är det ett område med en åldrande befolkning ska det vara den profileringen.
- Vi har varit så slaviskt inriktade på att det ska se likadant ut överallt oavsett befolkningssammansättningen.
Rekryteringsbehov
I framtiden ska även vårdcentralerna ha ett större ansvar för eftervården av de som legat på sjukhus. Exempelvis ska vårdcentralen på hemorten ta hand om efterkontroll av den som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt.
Kent Ögren talar även om mer ambulerande sjukvårdsinsatser i glesbygden.
- Vi måste vara mer rörliga. Ta Pajala till exempel där man har många byar där äldre människor bor, vi måste också säkerställa att de får vård.
Mellan 1968 och 2011 har antalet människor i Norrbotten som är äldre än 80 år ökat med 209 procent. Åldersgruppen 65 till 79 år har ökat med 79 procent. Att stärka kompetensen i geriatrik, läran om ålderdomens sjukdomar, är ett måste.
Någon måste ju också jobba i vården. Redan i dag är det svårt att rekrytera läkare till glesbygd och både landsting och kommuner kommer att konkurrera om samma vårdpersonal. I till exempel Piteå kommun kommer 410 undersköterskor att gå i pension de kommande tio åren.
- Vi kommer att ha ett rekryteringsbehov av all vårdpersonal och här är inte minst Kommunals kollektiv en viktig grupp.
Vad krävs då för att bli en attraktiv arbetsgivare? Kent Ögren pratar om möjligheten för den anställda att påverka sin arbetssituation, heltidstjänster och att ha en sådan arbetsbelastning att man klarar av att jobba heltid. Landstinget kommer även att måsta konkurrera med andra näringar om samma potentiella arbetskraft, näringar som betalar högre lön.
- I slutändan kommer vi aldrig undan löneproblematiken. Om vi ska kunna rekrytera folk till den offentliga sektorn är det något vi måste lösa men jag vet inte hur man ska göra det.
Nya arbetssätt
Han tror inte att man, per automatik, ska rekrytera en ny person för varje anställd som går i pension.
- Där har vi en del att göra, att identifiera hur det faktiskt ska se ut, vilket är det verkliga rekryteringsbehovet?
E-hälsa (Se artikel intill) men också teamarbete och en omfördelning av arbetsuppgifter är, enligt Ögren, nödvändigheter för att klara av att ge framtidens vård.
- Vi kommer att måsta bryta i fördelningen av arbetsuppgifter. Det är inte säkert att en läkare ska göra allt de gör i dag, kanske kan en sjuksköterska ta över några uppgifter vilket innebär att en undersköterska kan ta uppgifter från sjuksköterskan.
Precis som på andra områden har den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gått framåt även inom sjukvården.
- Vi har aldrig kunnat ställa och behandla så många diagnoser och utvecklingen kommer bara att fortsätta men utveckling kostar och då måste intäkterna följa med.
Skatt
SKL gjorde för ett antal år sedan en utredning som visade att svenskar var villiga att betala mer i skatt. Kent Ögren tror dock inte att höjd landstingsskatt i Norrbotten är möjligt för att öka på landstingets kassa.
- En skattehöjning är inte enkelt att utföra. För den enskilde medborgaren vet man i bästa fall att man betalar 32,20 i skatt men inte hur mycket som går till kommunen och hur mycket som går till landstinget. Om vi ska höja skatten kan vi inte besluta det isolerat, vi måste föra en nära dialog med kommunerna.
Han menar även att folk visserligen är villiga att betala mer i skatt under förutsättning att pengarna går till specifika verksamheter.
- Folk är villiga att betala mer skatt bara skatten går till skolan, äldreomsorgen, vården eller det man själv står närmast. Men vi måste se till att en helhet ska fungera.
För några år sedan höjde landstinget i Norrbotten skatten med 98 öre.
- Jag tror Arjeplogs kommun i år höjde skatten med en krona. Det innebär att Arjeplogsborna har fått höjd skatt med två kronor på ganska kort tid.
Kent Ögren tror istället att verksamheten måste anpassas efter de pengar som finns.
- Vi måste göra fler saker utan att ha fler människor anställda och vi måste vara ett attraktivt län så att människor vill flytta hit.