Först några exempel: Genom det vi äger och det vi gör, visar vi för omvärlden vilka vi är – eller åtminstone vill vara. Vi anordnar påkostade temakalas till barnen. Vi reser bortom turiststråkens intrampade stränder för att visa att vi har koll. Men nu börjar många tröttna på prylarnas och konsumtionens inverkan på våra liv.
”Vi anklagar den svenska livsstilshetsens blinda framfart”. Så skriver poeten Aase Berg och journalisten Niklas Wahllöf i sin färska bok ”Glädjehuset Sverige – vad är ni rädda för?”. I boken ger sig duon ut på en litterär odyssé i gränslandet mellan fiktion och verklighet, där de drastiskt kritiserar och ifrågasätter det de uppfattar som dagens samhällsnorm ur ett antal olika perspektiv.
Allt från fokuset på inredning och mat, till familjeliv och projektet kroppen, där allt hela tiden är föremål för förbättring och ”ska” vara på ett visst sätt.
– I den breda medelklassen finns en massa saker som vi samlas kring och putsar på i ett inkluderande syfte, men det blir i stället exkluderande. För om man inte vill eller har möjlighet att vara med på det är man inte önskvärd, säger Niklas Wahllöf.
Författarna anklagar det utbredda fasadbygget för att vara orsaken till den samhällsoro som extrema krafter nu försöker utnyttja på olika sätt. Rädslan att inte själv passa in leder i sin tur till en rädsla för allt och alla som avviker från normen, enligt författarna.
– Eftersom vi är räddast i världen är vi också mest konforma. Där inne, just nu med kopparljusstakar från Åhléns, tror vi att det är tryggt, men därför blir också allt utanför, allt som avviker – att se en tiggare utanför Åhléns – ett hot, säger Niklas Wahllöf.
– Ja, man är mer upptagen med att bli accepterad, än att acceptera andra, säger Aase Berg.
Hon och Wahllöf är inte de enda som känner att något skaver i vårt förhållande till tingen och det konsumtionsdrivna förhållningssättet till livet. I boken ”Prylbanta” ger paret Elisabet Byström och Johan Ernfors råd om hur man kan frigöra sig från alla skapade behov – och prylar.
I SVT-serien “Kalles sex liv” följer träningsprofilen och programledaren Kalle Zackari Wahlström med människor som valt att bryta sig loss från det etablerade livet med bostad, jobb och ägodelar. Men serien fokuserar mer på att vi jobbar så hårt för att skaffa saker, att vi inte hinner med att leva på riktigt.
– Hela livet ska gå åt till att hitta ett jobb och hela samhället går ut på att vi ska konsumera. Men dem jag träffar i programmet har dragit ned på detta. För om man gör det behöver man inte så mycket pengar och då behöver man inte heller jobba så mycket, säger Kalle.
För honom har konsumtion snarare kommit att bli ett verktyg för att leva på ett annat, lite enklare sätt.
– Jag konsumerar själv rätt mycket för jag hoppas att det ska leda till någon slags förändring. Att livet blir och känns annorlunda. Om jag bara köper en ny skaljacka kanske jag börjar vara mer i naturen och då kanske jag blir lycklig.
Oavsett inställning till konsumtionen så kan man nog påstå att vi är mer inriktade på att visa upp vår konsumtion i dag än för 20 år sedan. De sociala mediernas utbredning har bidragit till att det blivit allt lättare att visa upp sin yta för andra.
Så hur hamnade vi här då? Aase Berg och Niklas Wahllöf menar att de senaste decenniernas fokus på individen och den förändrade synen på pengar – från fult till fint – har spelat in här. De efterlyser en förändring.
– Jag vill se en intelligent politik som inte anpassar sig efter marknaden, en politik som vill skapa ett schysst samhälle, säger Aase Berg.
Hon och Niklas Wahllöf har förstås också själva varit en del av strävandet efter gemenskap. Sina egna positioner i livsstilspusslet passar de på att driva med i sin bok. Men numera försöker de kasta av sig kraven på att konsumera sig in i samhörigheten.
– Jag har svårt att få kickar av konsumtion eller tillkrånglade upplevelser nuförtiden. Skrivande och tänkande är det enda som håller över tid. Och riktiga relationer, säger Aase Berg. (TT)