Det är det kompletterande svar som Lillpite kraft AB via sitt juridiska ombud skickat in till Mark- och miljödomstolen i Umeå den 21 mars 2019. Av den anledningen anser kraftbolaget att det inte behövs någon ytterligare geoteknisk utredning.
Det är domstolen som noterat att risken för skred längs Lillpiteälvens fåra beskrivs som relativt hög och därför vill ha ett antal kompletterande svar. Dessutom har domstolen begärt in Släntstabilitetsutredning Lillpite, som gjordes 2013.
Lillpite kraft AB svarar alltså att utrivning av kraftverken innebär att risken för skred minskar?
– Det bygger på utredningen från 2013 och vad vårt konsultbolag (Norconsult) kommit fram till, säger Tore Degerfalk, vd för Lillpite kraft AB.
Den rivningsansökan som nu ligger hos Mark- och miljödomstolen omfattar inte bara rivning utan också återställning och riskminimering av erosionen. Domstolen vill också veta hur Lillpite kraft kommit fram till att släntlutning 1:2 är tillräcklig och svaret är att det är ett standardförfarande som är anpassat till aktuella geologiska förhållanden.
”För att minimera risken för erosion kommer nybildade slänter med framtida vattenkontakt att erosionsskyddas. Vidare kommer en naturlig återvegetation av slänterna att ytterligare höja stabiliteten” skriver Lillpite kraft.
Men stabila lutningar (1:2) kommer i första hand att anläggas i direkt anslutning till de två kraftverken. Cirka 30-50 meter nedströms nuvarande dammlägen står det i ansökan. När det gäller biotopvårdsåtgärder så omfattas det av en sträcka på cirka 80-90 meter vid Lillpite och 50-60 meter vid Råbäcken.
Vidare står det i ansökan ”Erosionsskyddet förstärks vid behov längs älvstranden, framförallt mot kvarnbyggnaden i Lillpite”. Mark- och miljödomstolen vill mer exakt veta vad ”vid behov” avser och hur detta behov avgörs.
Svaret från Lillpite kraft är att det helt enkelt inte är möjligt att förutse hur det strömmande vattnet kommer att uppträda vid högflöden och att det kan innebära att ytterligare erosionsskyddsåtgärder måste vidtas.
– Det normala är att återställa regleringsutrymmet, det vill säga vid kraftverken. Sedan får vi väl se vad domstolen beslutar, säger Tore Degerfalk.
Jordskred längre ner från kraftverken, som eventuellt uppstått på grund av regleringen, kommer således inte att åtgärdas. Ett exempel är Matz Wiklunds problem med skred cirka 800 meter nedströms kraftverket i Lillpite. (Se separat artikel).