"Regleringen orsakade jordskred"

Matz Wiklund är säker på att regleringen av Lillpiteälven orsakat problemen med jordskred på hans mark cirka 800 meter nedanför kraftverket i Lillpite. Nu vill han att Mark- och miljödomstolen tar hänsyn till det.

Matz Wiklund, Lillpite, drabbades förra sommaren av ett jordskred som orsakade stor skada. Han är övertygade om att skredet berodde på den reglerade älven. Nu hoppas han att Mark- och miljödomstolen tar fasta på detta när Lillpite krafts rivningsansökan behandlas.

Matz Wiklund, Lillpite, drabbades förra sommaren av ett jordskred som orsakade stor skada. Han är övertygade om att skredet berodde på den reglerade älven. Nu hoppas han att Mark- och miljödomstolen tar fasta på detta när Lillpite krafts rivningsansökan behandlas.

Foto: Torbjörn Carlsson

Lillpite2019-04-12 19:30

– Det medges ju i Lillpite krafts ansökan att kraftverken har påverkat skredrisken. De skriver att utrivningen av kraftverken minskar risken för skred eftersom älven återgår till sin ursprungliga sträckning och flöde, säger Matz Wiklund.

Menar du att regleringen är orsak till de skredproblem du har?

– Ja, det tror jag. Vattennivån har ideligen höjts upp och ner på grund av kraftverken.

Matz Wiklunds förhoppning är att Mark- och miljödomstolens dom ska ta hänsyn till det och besluta att kurvan ska rätas ut så att älven återgår till sin naturliga sträckning. Nu planerar han att skriva till Mark- och miljödomstolen.

På en direkt fråga till Tore Degerfalk, vd för Lillpite kraft, säger han att bolaget inte har några planer på att återställa mark som ligger så långt ner från kraftverket.

– Nej, vi menar att vi ska återställa i direkt anslutning till kraftverken, säger Degerfalk.

Det var i juni 2018 som det rasade längs en cirka 100 meter lång sträcka ner mot Lillpiteälven på en fastighet som tillhör Matz Wiklund. På sina ställen försvann flera meter mark och en maskinhall på drygt 80 kvadratmeter hamnade i farozonen.

– Den tvingades jag riva och flytta till säkrare mark. Det innebar både kostnader och mycket jobb. Jag har också fyllt ut i slänten och planat ut så att ingen olycka ska ske, säger Matz Wiklund.

I det aktuella området kurvar sig Lillpiteälven och kurvan har med åren trängt allt djupare in mot Wiklunds tomt. Han visar flygbilder som Skogsstyrelsen tagit 1958, 1985 och i nutid.

– Inte mycket ändrades mellan 1958 och 1985, men efter det tillkom kraftverken och som du ser har mycket hänt. Vattnet har grävt sig in och underminerat marken. Garaget är väl nästa byggnad i farozonen.

Det är svårt att se på grund av all snö, men han berättar att skredets kraft tryckte upp jordmassor mitt i älvfåran som ytterligare har påverkat kurvans sträckning till det negativa.

– Jag är också besviken på Piteå kommun som inte vill ta något ansvar.

Johan Wirtala, avdelningschef på fysisk planering, säger att kommunen inte har något ansvar och därför inte kommer att kompensera Matz Wiklund ekonomiskt.

– Vi har rekommenderat att byggnader inte ska uppföras för nära älvslänterna. Det är den enskilde markägarens ansvar, säger Wirtala.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!