Lillpiteborna tänker slåss för sin skola. Att det finns en skola i byn ses som en förutsättning för att få folk att flytta dit.
– Jag flyttade hit med min familj från Stockholm. Jag vill bo här men skulle inte ha flyttat hit om det inte funnits en skola, säger Charlotte Karlberg.
Att folk tvekar att flytta till Lillpite om skolan försvinner har redan börjat visa sig.
Inflyttning läggs på is
– Det finns en ung familj som köpt en tomt i byn och som tänkt bygga hus men som lagt planerna på is i och med den planerade skolnedläggningen, säger Maria Svonni.
Föräldrarna lyfter fram att en skolnedläggning inte bara drabbar Lillpiteborna, utan att det är ett slag mot den landsbygdssatsning som kommunen säger sig stå för.
– För att vara en attraktiv kommun måste det finnas val. Kommunen har inte råd att förminska sig själv på det sätt man planerar. Grannkommunerna Luleå och Skellefteå går bra och växer och för att Piteå ska göra det måste man våga satsa. Annars förlorar man kampen om invånarna, säger Mattias Henriksson.
Stöd för kampen
Föräldrarna säger att man kommer att lobba hårt för att få behålla skolan och man säger att man har stöd för kampen från affären, idrottsföreningen, aktionsgruppen Rädda Infjärden och andra föreningar med flera.
För Lillpite innebär förslaget att förskoleklassen till årskurs tre flyttas till Böle som ligger en mil bort. Årskurs 4 till 6 flyttas till Sjulnäs. Förskolans småbarnsavdelning som huserar i en villa intill skolan flyttas till skolbyggnaden och villan säljs. Skolans övervåning ska hyras ut.
Diskuterar att starta friskola
– Enligt budgeten ska kommunen tjäna 1,6 miljoner kronor per år på att hyra ut skolans övervåning. Man tror sig också tjäna pengar på försäljning av villan. Jag har svårt att tro att någon vill köpa den villan och/eller att någon skulle vilja hyra en skola med dagisavdelningar på undervåningen, säger Charlotte Karlberg.
Föräldragruppen menar att kommunens agerande ger upphov till spekulationer om vad som ska hända med skolan. Vad som än händer tänker de inte acceptera att tvingas skicka iväg barnen till andra byar för att få undervisning.
– Vi har inlett diskussioner om att starta en friskola och vet att det finns lärare i byn som är villiga att undervisa här, säger Susanne Olofsson.