Micaela Hellström och hennes kollega Johan Spens besökte Yttersta i veckan för att ta prover i Lillpite älv.
De gamla kraftverksdammarna i Lillpite ska rivas, preliminärt under 2023–2024, och nu har Lillpiteälvsgruppen startat sitt projekt att säkerställa älvens status före rivningen. Man har fått drygt 700 000 kronor för att göra en rad olika projekt.
– Det handlar om att förbättra biologisk mångfald och artrikedomen. Vi hoppas att få upp lax och havsöring. Man har sett positiva resultat på andra ställen så fort man har rivit dammarna. Projekten ska följas upp några år efter rivningen för att se om bestånden förändras, om situationen för flodpärlmusslan förbättras och vilka fiskarter som har vandrat upp efter älven, säger Gunnar Bergman, ordförande i Lillpiteälvsgruppen.
Projekten ska vara färdigredovisade 2025 och det första handlar om att säkerställa vilka arter som finns i vattnet med hjälp av eDNA. Det går ut på att man samlar ihop några hinkar vatten från ett tiotal olika punkter i Lillpiteälven.
– Sedan har vi ett insamlingskärl som vi blandar vattnet i och kör det genom ett jättelitet filter. Det enda jag tar med mig till labbet är filtret, sedan tar jag ut DNA från det. Analysen visar alla fisk- och musselarter som finns i närheten, säger Micaela Hellström, vd och grundare av Mix research som gör arbetet.
Vattnet pumpas genom ett litet filter som sedan tas med till labbet för analys.
Det är en relativt ny metod som började med grodor på ett universitet i Frankrike 2009.
– Sedan har det varit en sådan hiskelig utveckling. Jag gjorde min post doc i Danmark och då utvecklade jag metoden. Vi hade filtrena, men fick inte ut tillräckligt med DNA. Jag jobbade med att man skulle få ut så mycket att man kan göra de här analyserna, säger Micaela Hellström.
Med hjälp av en ombyggd borr pumpas vattnet genom filtret som sedan analyseras.
Så länge det inte är så stora höjdskillnader varje punkt känna av arter som rört sig inom några kilometer.
– Signalerna försvinner ganska fort så de är max en till två veckor i vattnet. När vi har gjort analysen tar det ungefär åtta veckor innan vi har svaren, säger Micaela Hellström.
Vill man leta något sällsynt kan man bara titta efter bara den arten – men annars behöver man inte veta vad man söker efter.
– Du behöver inte fånga något djur, du behöver inte röra dem och du behöver inte se dem. Det betyder också att du inte behöver skada dem. DNA-detektiverna hittar vad som finns i en hink med vatten. Det fungerar egentligen på samma sätt som i ett kriminallabb med spår från en brottsplats, säger Micaela Hellström.
Det gäller att ta vara på den miljö som finns kvar runt vindkraftverken, anser Gunnar Bergman. "Lillpiteälven anses sedan länge som en av Norrbottens bästa skogsälvar sett till förutsättningarna", säger han.
Gunnar Bergman och de andra i Lillpiteälvsgruppen har fler projekt på gång. Bland de beviljade medlen ingår bland annat kartläggning av kräftor och musslor, dikeskartering och vattenanalyser. Gruppen är aktiv och tittar redan på nästa projektansökan.
– Nu ska vi påbörja ett projekt som går ut på att leta rätt på flottningsleder, rusta upp dem så att det går att vandra ända upp till Koler-området. Därifrån kommer det att byggas en stig till Storsund. Vi vill koppla ihop hela Lillpite älvdal med det området och försöka få en gemensam fiskeplan och ett gemensamt fiskevårdsområde för hela sträckan. Lillpite älvdal med omland, säger Gunnar Bergman och fortsätter:
– Får vi till stånd det så ska vi undersöka möjligheten att få pengar till bivacker och så. Hela det här området blir ett rekreationsområde. Det behövs med tanke på att vi har så jäkla många vindkraftverk. Vi måste ta till vara på den miljö som är kvar.