.
DÅ: Hos aztekerna ansågs kakaobönor så värdefulla att de användes som handelsmynt. Drycken xocolatl ~ kakao blandat med vanilj, spansk peppar, majsmjöl och honung ~ var förbehållen furstar och höga aristokrater.
NU: Enligt en undersökning anses chokladaskarna till jul vara viktigare än tomten och Jesu födelse. Det kan man måhända ta med en nypa salt, men under våra högtider konsumeras stora mängder choklad och varje år köper svenskarna till exempel 3,8 miljoner askar av Aladdin och Paradis. 75 procent säljs – under julen.
.
Chokladens högtid
En person som gärna äter choklad till jul, eller egentligen alltid, är Linnea Henriksson.
Hon driver företaget Chokladfrossa sedan några år tillbaka.
– Genom tiderna har choklad varit en lyxvara och vid högtider har vi gärna unnat oss lite extra. I dag marknadsförs julen som chokladens högtid och det pumpas ut mängder med massproducerad choklad, men jag tror också att vi är mer medvetna om vad vi stoppar i oss.
Hennes livsfilosofi är att njuta med gott samvete.
– Det handlar både om att välja choklad med högt näringsinnehåll och fin kvalitet men också att välja med tanke på de som odlar kakaobönorna och producerar chokladen. Jag vill veta att det jag stoppar i mig gör gott, inte enbart i kroppen, säger hon.
.
Färsk ingefära
Hemma i lantköket tar Linnea fram sitt senaste experiment, en chokladtryffel med färskriven ingefära.
Kniven glider genom bakverket, de små fyrkanterna bäddas sedan in i en djuptallrik med kakao.
– Jag använder helst rå kakao. Eftersom den aldrig har upphettats innehåller den mer näring och rikare smak, säger Linnea.
Medan hon lägger upp ingefärstryffeln på porslin med veckade kanter pratar hon om choklad som näringsbärare av bland annat magnesium, järn och antioxidanter.
.
Nibs med tuggmotstånd
De små kakaonibsen i en skål vid sidan om är krossade och lättrostade kakaobönor.
– De har en spännande smak och ger lite tuggmotstånd. De är ett bra alternativ till nötter i många bakverk och är goda att strö över varm gröt. Två matskedar kakaonibs motsvarar faktiskt tre kilo rå broccoli om man mäter hur mycket antioxidanter man får i sig.
Medan Linnea dukar fram rykande varmt kaffe, tryfflar och en kaka med browniebotten på rismjöl samt en kolaglasyr smaksatt med chaikryddor och apelsin sträcker husets katt ut sig på det grånötta trägolvet.
– Jag bakar ofta och tycker om att experimentera. Eftersom jag jobbar med choklad är det en ingrediens i det mesta. Men även om det är roligt att testa sig fram landar jag ofta i det enkla, som tryfflar. Däremot förändrar jag smaksättning efter lust och humör.
Och variationerna är många:
– Pepparkakskrydda och choklad är fint den här årstiden, en skvätt rom är gott i mousse eller tryfflar. Men också glöggkryddor, lakrits, kaffe, kola, pepparmint, citrusfrukter, ingefära och chili passar bra till choklad. Ja, det är nästan oändligt.
.
Inte råd med märkning
När kaffet är uppdrucket lämnar vi boningshuset, en timring från slutet på 1500-talet.
Glittersnö knarrar under näbbskorna. Låg guldsol skiner över Linneas gårdsbutik.
Hon öppnar dörren och stampar av snön.
– Jag tänker på att stödja små odlare och blir glad när jag ser att det blir vanligare med ekologisk och fair trade-märkt choklad i matbutikerna i dag. Men ett problem är att många små odlare faktiskt inte har råd att betala för olika certifieringar även om de uppfyller kraven.
.
Önskemål om något kladdigt
Själv säljer hon helst sin choklad öga mot öga.
– Jag tycker det är bäst när jag får träffa människor och berätta historierna bakom chokladen. Som under vår skyltsöndag här i Lillpite, jag värnar verkligen landsbygden.
I år ska Linnea och hennes familj fira jul hemma.
– Vi håller julbordet enkelt, men jag har fått önskemål om något riktigt kladdigt och chokladigt till efterrätt. Det kanske blir min kladdkaka med mortlade kardemummakärnor och apelsin.
Men för Linnea är chokladen naturligtvis inte exklusivt förbehållen julen.
– Jag äter faktiskt choklad varje dag och det är inte bara något jag säger. Det är inte så stora mängder, kanske två eller tre bitar. Eller nej, jag äter mer än så – och det gör gott för kropp och själ!
.
.
Linneas tryffeltips:
* En riktigt mörk choklad innehåller mycket kakaosmör. När man sedan tillsätter fett som grädde och smör i tryffelsmeten kan den bli för fet och skära sig. Ett tips är att byta ut grädden mot en mindre fet vätska, eller att välja en något ljusare choklad.
* Om smeten ändå skär sig: Värm upp lite alkohol och tillsätt, det hjälper smeten att ta ihop.
.
5 filmer med chokladtema
* Kalle och chokladfabriken
* Kärlek het som chili
* Chocolat
* En doft av choklad
* Franska nerver
.
17 chokladexempel
* Chokladbräck
* Chokladtryffel
* Marsipangrisar doppade i choklad
* Chokladfudge
* Rocky road
* Varm choklad med vispgrädde
* Chokladglögg
* Mörk chokladkola
* Chokladbollar
* Chokladglass
* Chokladfondant
* Chokladmaräng
* Chocolate chip cookies
* Parfym med noter av kakaoböna
* Choklad-hudkräm
* Chokladmassage
* Matiga grytor med mörk chilichoklad
.
13 snabba chokladfakta
* Kakaoträdet har odlats i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet av mayaindianer.
* Christofer Columbus tog choklad till Europa 1502.
* Spanien etablerade tidigt ett monopol på import.
* Först användes chokladen som chokladdryck.
* På många ställen i Europa öppnade speciella chokladhus som sålde drycken.
* 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna.
* Den första chokladkakan tillverkades 1847.
* Ordet choklad har funnits i svenskan sedan 1688.
* För ett kilo choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor. Det motsvarar mellan 10 och 20 kakaofrukter. Ett kakaoträd ger omkring 50 kakaofrukter per år.
* Genomsnittet på hur mycket choklad vi äter inom Europa ligger på 5,7 kilo per person och år.
* 40 procent av all världens sötmandlar och 20 procent av alla jordnötter används inom chokladindustrin.
* I Nordamerika användes choklad för medicinska syften från och med 1500-talet till 1800-talet. Choklad kallas ofta ”Gudarnas föda”.
* Choklad har nyttjats av soldater under krig i form av militärchoklad, både som katastrofranson och moralhöjare.