Det var tidig morgon när Bernt Berglund från Böle åkte till sin jaktmark i Kalma, ovanför Yttersta. Som vanligt hade han sin trogna jaktkompis, hamiltonstövaren Bålla, med sig och han såg fram emot en fin harjakt.
Han släppte Bålla ett par kilometer från Lövbergets bergtäkt som finns på det enorma vindkraftsområdet.
– Hon började söka direkt och hittade en plats där hare varit och ätit på natten och började då spåra i ett område. Hon hittade haren och började driva den, de for efter vägen mot ett vindkraftverk, säger Bernt Berglund som kunde följa jakten via pejl.
Efter en stund verkade Bålla ha tappat spåret, plötsligt visade pejlen ett frågetecken vilket betyder att den tappat kontakten med hunden.
– Jag körde till bergtäkten och trodde att hon sprungit över en liten bergknabb så att jag tappat kontakten, men när jag går dit ser jag att pejlen pekar ner över stupet. Jag gick upp till kanten, men vågade inte riktigt titta ner. Nu förstod jag att hon fallit över kanten och att kontakten brutits för att pejlen krossats i fallet, säger Bernt Berglund.
Han insåg att han förlorat sin jaktkamrat och tog sig ner till henne.
– Det var en konstig känsla. Jag sa åt henne "vo beckel dö vä" (vad håller du på med). Jag fotograferade och sedan bar jag henne till bilen, hon hade inga yttre skador men blödde från munnen. Jag var nog i chock.
När han kom hem kom reaktionen, det brast för både Bernt och hustrun Gunilla.
Bernt Berglund säger att han sörjer sin jaktkamrat och har svårt att förstå att hon är borta.
– Inte nog med att vi förlorat en kär familjemedlem. Hon har haft en valpkull och tanken var att meritera henne ytterligare, för att hon skulle få en ny kull till våren. Men så blev det inte ...
Gunilla Berglund berättar att Bernt och Bålla var så nära varandra, ett riktigt team.
– När jag kom ner på morgonen låg hon på Bernts mage i soffan, dom myste ofta så.
Bernt Berglund älskar jakt och vistelse i skog och mark, oftast med Bålla. Den sexåriga tiken – hans stolthet – var både jakt- och utställningsmeriterad och en mycket duktig jakthund. Hon hade två ettor på jaktprov.
– Jag har inte varit utan stövare sedan 1975 och Bålla är den bästa jag någonsin haft.
På fredagen träffade Bernt Berglund representanter från Svevind och BDX som var beredda att ersätta honom för att han förlorat en värdefull jakthund.