Så gott som varje vardag sedan många år tillbaka har ett gäng herrar från Lillpite samlats på Vischan för att äta lunch och prata en stund mitt på dagen. På fredagen intog de sin sista dagens lunch på sitt stammisställe som nu stänger för gott.
– Vi har fått god och vällagad husmanskost och mycket grönsaker, precis som jag vill ha det, sade Roland Öhman som flyttade till Lillpite 2006 och som lunchat på Vischan sedan dess.
På fredagen samlades de som vanligt en stund före öppningen klockan 11. När Victoria Lundberg öppnade dörren och ropade till gänget att komma in så gjorde de det med blommor och presentkort i hand och möttes av stora kramen.
Victoria beskriver luncherna på Vischan som en familjeträff.
– Det här kommer jag att sakna allra mest. Det har varit så roligt att få ta hand om alla människor som kommer hit.
Roland Öhman kommer att sakna de dagliga samtalen med sina kompisar från byn.
– Det är ju så tråkigt att äta ensam. Här har vi kunnat träffas, äta god mat och prata om allt möjligt, hästar, bilar och plogning.
Hur det blir framöver med herrarnas mat är något oklart. Roland Öhman säger något om en filtallrik och en tomat.
– Alla ungkarlar i Lillpite kommer att dö svältdöden.
Vad Victoria Lundberg ska göra är också lite oklart.
– Jag kommer tillbaka, någon annanstans under lite andra former i en annan del av kommunen, säger hon lite kryptiskt.