Risk för djupare mjölkkris

När mjölken inom kort får flöda fritt i EU riskerar svenska bönder att utsättas för ett hårt konkurrenstryck. Mjölkpriserna måste nu stabiliseras på en högre nivå så att bönderna kan fylla på sina lador för framtida svältperioder, anser experter.

När mjölken inom kort får flöda fritt i EU riskerar svenska bönder att utsättas för ett hårt konkurrenstryck. (Arkivbild)

När mjölken inom kort får flöda fritt i EU riskerar svenska bönder att utsättas för ett hårt konkurrenstryck. (Arkivbild)

Foto: Robert Lundberg

Lantbruk2015-03-04 10:59

Efter tre decennier med begränsningar får mjölkbönderna i EU:s medlemsländer från och med 1 april producera hur mycket mjölk de vill när unionens mjölkkvoter avskaffas. Redan under 2014 överskred stora mjölkproducenter som Tyskland, Nederländerna och Polen sina kvoter.

– Det är ett tecken på att man rustar sig för att stå i startgroparna när det blir fritt fram att producera utan kvotbegränsningar, säger Lennart Holmström, expert på marknadsanalys på LRF Mjölk.

Irland ökar

På exempelvis exporttyngda Irland väntas 60 procent av mjölkföretagen öka sin produktion inom de två närmaste åren, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– Det faktum att andra länder nu kan producera mer kommer att innebära ett större konkurrenstryck på Sverige, säger Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Samtidigt är krisen för mjölkföretagen alltjämt närvarande. Ett överflöd av mejeriprodukter på marknaden i kombination med en minskad efterfrågan har pressat ner ersättningen till bönderna.

Betala för att jobba

– Nu är det ytterst få som har svarta siffror – många får betala för att jobba i dag. De har knappt täckning för sina rörliga kostnader, säger Agneta Hjellström, expert på mjölkföretagens lönsamhet på LRF Mjölk.

Bedömningen nu är att priserna kommer att gå upp i slutet av sommaren. Men hur högt och hur länge en högre prisnivå håller i sig är svårt att sia om.

– Det räcker inte att få bättre mjölkpris under ett halvår utan det behövs under en längre tid för att återställa en del av det som den djupa krisen har ställt till med. För man vet att så småningom kommer en ny sådan här svacka och då behöver man vara rustade, säger Lennart Holmström.

Världsmarknadspris avgör

Sverige förbrukar inte sin kvot, men Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att systemet har spelat ut sin roll.

– Det är inte det som är avgörande för vilket pris som bonden får betalt för sin mjölk. Det är snarare världsmarknadspriset, säger förbundsordförande Helena Jonsson.

Men ser ni ingen risk för att svenska mjölkföretag hamnar i en tuff konkurrenssituation?

– Så är det ju, men det finns en fara med konkurrenssituationen med eller utan kvoter. Det absolut grundläggande är vilken konkurrenskraft man har rent generellt.

"Historiskt arbete"

På torsdagen initierar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) en livsmedelsstrategi för att stärka och utveckla svensk matproduktion. Ett historiskt arbete, enligt Helena Jonsson.

– Nu kan vi äntligen få en vilja och en målsättning med svensk livsmedelsproduktion och ta ett betydligt större ansvar för den. Både för vår konsumtion och vår egen produktion, säger hon. (TT)

EU:s mjölkkvoter

EU:s mjölkkvoter infördes 1984 när det rådde överproduktion av mejeriprodukter. De avskaffas sista mars i år och inför detta har kvoterna höjts med någon procent per medlemsland för att övergången till en kvotfri produktion ska gå smidigt.

Sverige har de senaste fem åren utnyttjat mellan 78,3 och 82,3 procent av sin tilldelade kvot. För året 2013–2014 (april–mars) utnyttjade landet 78,6 procent av sin kvot.

Under samma år gick exempelvis Nederländerna (4 procent), Österrike (3,2) Tyskland (1,9), Danmark (2,1), Polen (1,7) och Irland (0,6) över sin kvottilldelning och fick betala straffavgifter. Innan dess var det ett fåtal länder som gick över sina kvoter varje år.

En produktionsökning bedöms främst ske i länder som ligger nära Sverige. Om världsmarknadspriset är fortsatt lågt kan Sverige i ett sådant läge ses som en intressant närmarknad med pressade priser och ökad konkurrens som följd.

Mjölkkrisen

De låga avräkningspriserna till svenska mjölkbönder beror på en hög produktionsökning av mejeriprodukter i världen under 2014 i kombination med ett vikande köpintresse från Kina, som har varit motorn i världshandeln med mejeriprodukter de senaste åren.

Krisen späddes på när Ryssland införde ett handelsembargo mot jordbruksvaror från EU i augusti förra året. Detta var ett svar på EU:s sanktioner mot ryska banker, företag och ledande personer i ryskt näringsliv och statsförvaltning.

Lönsamheten för svenska mjölkföretag har varit dålig under en längre period. Enligt nyckeltalet mjölkintäkt (största inkomstkällan) minus foderkostnad (största utgiftsposten) tjänade bönderna i januari 2014 2,06 kronor per kilo för konventionell mjölk och 2,16 kronor per kilo för ekologisk mjölk. I januari 2015 var siffran nere på 1,28 respektive 1,38 kronor, enligt preliminär statistik från LRF Mjölk.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om