Med en skärslev i sin hand avlägsnar Lars Liedgren den jord och vegetation som delvis döljer stenarna i härden. Då och då stannar han till för att titta närmare på något som fångat han blick. En liten benbit kanske?
En bit därifrån går Markus Fjellström med detektor för att undersöka om det finns några metallföremål under ytan.
Ingår i program
Lars berättar att den undersökning de gör ingår i ett stort program som heter Recalling the past. I programmet, som inleddes 2012 och pågår till och med 2017, studerar forskarna landskapsutnyttjande och samhällsförändringar i det gamla landskapet Västerbotten.
– Alltså området mellan Nordmaling i söder och Haparanda i norr, nedanför lappmarksgränsen.
Speglar renskötseln
En del i programmet handlar om renskötselns markanvändning nedom lappmarksgränsen. Det är första gången som landskap i kustområden och kustnära områden uppmärksammas av forskare och det är därför som Lars och Markus nu är ute på fältarbete.
Härdarna, det vill säga eldstäderna som fanns i kåtorna, kan ge dem svar.
– Härdar speglar renskötseln, var man varit och så vidare, säger Lars.
1 500 härdar i området
Det finns cirka 1500 kända härdar i området som ingår i forskningsprogrammet.
Just den här härden finns vid en tjärn i skogen mellan Byskeälven och Åbyälven, cirka en mil väster om Långträsk och en knapp halvmil norr om Kaxliden.
– Vi har gått igenom hela fornminnesregistret nedom lappmarksgränsen. Den stora mängden härdar finns i norra delen av Västerbottens län, norr om Skellefteälven, och i den södra delen av Piteå kommun. Söder om Skellefteälven tunnas det ut och i Umeåområdet finns knappt några härdar alls, säger Lars.
Lämnas orörd
Sammanlagt trettiotvå av alla dessa härdar ska undersökas. Tretton hanns med i fjol, de resterande nitton undersöks nu i sommar.
Lars undersöker bara halva härden, den andra halvan lämnas orörd.
Lars berättar att han letar benrester och att det också ska tas kolprov från härden. Såväl benrester som kol kan ge forskarna svar på hur gammal härden är.
– Ben ger en säkrare datering, säger Lars.
Förutom att ta ben- och kolprover görs en noggrann dokumentation av härden. Den mäts och fotograferas.
– Vi vill få grepp om konstruktionen av härden och vi vill se hur hårt eldat det är i den. Det kan visa om man varit här sommar- eller vintertid, säger Lars.
Benrester
I den här härden hittar Lars och Markus rätt mycket benrester. Mest små bitar som ett otränat öga knappast hade upptäckt. Lars bedömer mängden som tillräcklig för att kunna användas för att få en datering.
Först när dateringen är gjord får forskarna veta hur gamla härdarna är.
– Jag får känsla av att det kan vara 1800-tal, från det när samerna fick börja nyttja det här området för renskötsel, säger Lars.