Arga bybor ställde politiker mot väggen

Markbygdens heldagsskola i Långträsk ligger i farozonen när Piteå kommun ska spara pengar.
I onsdags arrangerades ett möte i skolans idrottshall där barn- och utbildningsnämndens ordförande, Ruth Rahkola (S), samt kommunfullmäktiges ordförande, Lars-Olof Pettersson (S), medverkade.
Ett 50-tal invånare, från Markbygdens alla hörn, slöt upp och ordalagen var stundtals hårda när Piteå kommuns besparingar ifrågasattes.
- Ni har utarmat Markbygden i 30-40 år. En bra skola hör till de mänskliga rättigheterna och jag hoppas verkligen att ni tar ert förnuft till fånga. Någonting är fel när kommunen satsar 300 000 kronor på Piteå dansar och ler och samtidigt lägger ned landsbygden, sade Gösta Öhlund.
Bönade
Vailet Lindqvist i princip bönade och bad att politikerna skulle skona skolan.
- Skolan betyder mycket och tappar vi den så tappar vi affären och bensinen. Under flera år har det pekat rakt ned för oss, men nu står Markbygdens 470 invånare enade bakom vindkraften och skolverksamheten. Det kommer mer barn och vi gör allt för att få hit fler barnfamiljer. Snälla, ta inte bort vår framtidstro, sade hon och fick rungande applåder.
Lars-Olof Pettersson, som även är landsbygdspolitiskt ansvarig, höll med byborna på flera punkter.
Blev brydd
- Visst blev jag brydd när förslaget om nedläggningen kom, men barn- och utbildningsnämnden måste jobba utifrån fullmäktiges uppdrag. Som ekonomin ser ut i dag är det svårt att inte göra besparingar och om vi ska vara riktigt ärliga så finns det inte elevmässigt underlag för att driva en skola här, sade han.
Sven-Erik Lindström, som är med och driver affären, tvivlar på att en nedläggning sparar de 1,3 miljoner som kommunen räknar med.
- Försvinner skolan så överlever inte affären och jag tvivlar på att hemsändning av varor till Markbygden, som vi har rätt till, kostar under 2 miljoner.

Arga bybor ställde politiker mot väggen

Utan skola - ingen affär. Utan affär - ingen bensin. Kringeffekterna av en skolnedläggning i Långträsk hotar att utarma hela Markbygden. På ett krismöte ställdes kommunpolitiker till svars av uppretade bybor och tonen var stundtals skarp.