Hilma och Klara, de sista fäbodstintorna i Piteå

Långöra var förmodligen också den sista fäboden som brukades i Piteå skärgård. Det var i slutet av 1950-talet.
Hilma Holmström och Klara Laestander, som såg till att korna fraktades dit och sedan tog hand om dem under sommarmånaderna, var på sätt och vis litet av original. Trogna sin arbetsgivare skogsförvaltare Axel Clausen i Storfors, Piteå, under många år. Efter fäbodtidens slut fanns de kvar ute på Långöra under många somrar, med en liten stuga på ofri grund.
De byggde då själva upp stugan, där fyllningen i väggarna bestod av materialet från gamla myrstackar. Holmström och Laestander vistades sommartid på Långöra så länge de hade krafterna i behåll. Dit åkte de med båt. Stugan som byggdes upp finns dock inte längre kvar.
Fraktades med båt
Av de uppgifter som gått att få fram fraktades korna med pråm efter bogserbåt från Storfors, genom kanalen i Piteå, till Långöra. Ute på ön fick djuren sedan gå lösa under hela sommaren. Under fäbodtidens sista år var antalet kor inte så många ute på ön. Det var många gånger ett hårt och strävsamt arbete två pigorna utförde, och inte alls fyllt av den romantik som det många gånger kan läsas om i broschyrer.
Ute på Långöra fanns förvaltare Clauséns pigor Hilma Holmström och Klara Lestander för att ta hand om djuren och mjölkningen och förädlingen.
De två damerna levde spartanskt och klarade sig ute på ön. Vintertid hyrde de, efter tiden hos Clauséns, lägenhet i centrala Piteå.
Den tidens mjölkmängder var heller inte så stora. Av den erhållna mjölken tillverkades smör men även ost för vinterbehovet. Där tillverkades även fil. Allt levererades till Storfors varje onsdag för försäljning. Dit åkte Hilma Holmström och Klara Laestander med motor- eller segelbåt.
På hösten återfördes kreaturen till hemgården.
Fäbod är en fast anläggning, som använda sommartid för att utnyttja kreatursbete långt från hemgården. Boskapen fördes dit på försommaren, fick gå mer eller mindre fritt i betesmarkerna och sköttes vanligen av kvinnor.
För hundra år sedan ingick 20 000 fäbodar i landet som väsentliga delar av levande jordbruksföretag.
Trundavan och Arjeplog
Hilma Holmström var född i Trundavan. Föräldrarna var Samuel Holmström, som tidigare bar soldatnamnet Triumf. Modern var Johanna Rönnqvist. De gifte sig 1877.
Modern hade först dottern Johanna Alvina, (1875-1953) gift Lundström i Fagerheden. Sedan kom Maria Lovisa (1878-1968), gift Olofsson, Gustaf (1881- ?), Hilma Viktoria (1884-1887), Matilda Vilhelmina (1887-1930) gift Andersson, Hilma (1891-1981) och Agnes Alida (1895-1963) gift Andersson.
Klara Laestander var född i Bergnäsudden, Arjeplog, 1902, dotter till Per Edvard Laestander och Eva Johanna Nilsdotter. Hon hade syskonen Ernst Anshelm (1894-1970) Johan Adam ( 1895-1916), Sofia Helena (1897-1969),gift Jonsson, Eva Konkordia (1899-1919) Signe Vilhelmina Emelia (1900-1981), gift Laestander, Agnes Martina (1904-1996) gift Gustafsson och Per Ragnvald (1905-1972).
Klara Laestander, som gick ur tiden 1985, kom liksom Hilma Holmström i unga år i tjänst hos Axel Clausén i Storfors och var verksamma där under en följd av år. Laestander arbetade även en tid inom hotellbranschen, bland annat hos Centralhotellet, och vid lasarettet i Piteå. Skogsförvaltare Axel Clausén var född i Öjebyn. Han var tidigt i tjänst vid skogsavdelningen hos Ytterstfors-Munksund och övergick till Munksunds AB, där han var verksam fram till pensioneringen. När Clausen gick ur tiden 1962 efterlämnade han hustru, son och sonhustru.
Uppmärksammad ö
I början av 1970-talet blev Långöra "riksbekant" sedan landshövding Ragnar Lassinantti gett riksdagsman Filip Johansson, som förvärvat en del av den skyddade ön, byggnadslov för en stuga på ett av de två strandskyddsområdena.
Lassinantti ansåg det så viktigt att han avbröt ett pågående vårsammanträde med kommunstyrelsen i Piteå för att få den i frågan tredskande kommunalrådet Rudolf Nordsvahn att ge sig ut på isen och till ön.
Filip Johansson satt för övrigt vid den här tiden med i länsstyrelsens styrelse. I slutet av maj 1972 var Naturvårdsverket på plats för att förrätta syn och avge yttrande. Piteå kommun hade då överklagat hos Kunglig majestät länsstyrelsens tillståndsgivning, sedan landshövding Ragnar Lassinantti personligen ingripit i ärendet till fördel Johansson.
Därvid aktualiserades även det besök som Linné gjorde i Pitebygden år 1732, då han besökte Piteå inre skärgård. På Långöra upptäckte han nämligen den sköra orkidén korallrot.
"3 fjärdingsväg från Piteå gamla stad, fann jag under en gran Corallorhiza uti full blomma, den jag aldrig tillförne observerat, och är mycket rar, ja så, att man då får en, fås ej den andra". Det är en annan historia. I dag har familjen Johansson stuga på ön.