Trots att fetman och stillasittandet ökar är relativt få svenskar villiga att förändra sina kost- och motionsvanor. En ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att endast en tredjedel av svenskarna kan tänka sig att avge ett nyårslöfte att äta nyttigare. Färre än hälften uppger att de kan tänka sig att motionera mer.
– Sunda levnadsvanor kan innebära stora hälsovinster, även för de som redan är drabbade av hjärt-kärlsjukdom och måste medicinera. En nationell plan för att förbättra svenskarnas mat- och motionsvanor skulle göra det enklare för befolkningen i stort att leva hälsosamt, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2018 framgår att 54 procent av norrbottningarna tillhör kategorin feta eller överviktiga – en ökning med 2 procentenheter sedan 2008.
– Att allt fler människor i Norrbotten lever med övervikt och fetma är oroande. Tack vare forskning som leder till bättre vård och levnadsvanor fortsätter dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke att sjunka. Men utvecklingen riskerar att vända om vi inte förändrar vår livsstil, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Enkäten visar också att drygt var femte svensk, 22 procent, sitter ner minst tio timmar per dygn – en ökning med två procentenheter sedan 2016. Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom äter i dag färre än en av tio ungdomar rekommenderade 500 gram frukt och grönsaker per dag.