I november förra året var genomsnittslönen för en grundskollärare i Norrbotten 30 700 kronor, en gymnasielärare tjänade 33 100 kronor och en förskollärare 28 000 kronor.
Johanna Jaara Åstrand är ordförande i Lärarförbundet, hon anser att utvecklingen är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt.
– Vi ser nu att löneutvecklingen går åt rätt håll efter decennier av eftersläpning, men det är ännu inte läge att pusta ut. Det går fortfarande för långsamt, fler lärargrupper och skolformer måste omfattas av de satsningar som görs och det finns huvudmän som ännu inte tar sin del av ansvaret, säger hon.
Hennes uppfattning är att lärarlönerna måste öka mer än arbetsmarknadens genomsnitt under många år framöver, för att möta det stora rekryteringsbehovet.
– Lönen är fortfarande en av de främsta anledningarna till att många unga väljer bort läraryrket. Att vara lärare är ett avancerat, kvalificerat och ansvarsfullt yrke och det måste också synas i lönekuvertet, säger Johanna Jaara Åstrand.
Enligt Lärarförbundet har många kommuner runt om i landet haft problem med att rekrytera behöriga lärare inför höstterminen. Utbildningsdepartementet räknar med att cirka 60 000 lärare kommer att saknas år 2019.
– En skola som håller hög kvalitet är grunden för tillväxt i Sverige, och lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. Om vi inte snabbt lyckas vända utvecklingen gapar snart många klassrum tomma på lärare, säger Johanna Jaara Åstrand.