På måndagen meddelade majoritetspartierna i landstinget, S, V och MP, att landstingsskatten höjs med 1,16 kronor, alltså från 10,18 till 11,34. Höjningen innebär en intäktsökning med omkring 600 miljoner kronor. Pengar som enligt Maria Stenberg i princip ska gå till att hämta tillbaka ett underskott som sammanlagt uppgår till cirka 600 miljoner kronor om man i det räknar in landstingets underskott på drygt 300 miljoner kronor för i år och i fjol och till det lägger de 300 miljoner kronor som landstinget förlorar i det nationella utjämningssystemet.
Likvärdig vård
– En budget i balans är förutsättningen för fortsatta investeringar i en hållbar utveckling och likvärdig vård i hela Norrbotten. Därför vill och måste vi säkra en intäktsökning för landstinget. Vid sidan av skattehöjningen vill vi också få till stånd både de redan beslutade åtgärdspaketen och nya kommande planer för kraftfulla kostnadsminskningar i landstingets verksamheter. Till åtgärdspaketen hör sådant som sammanläggningen av vårdcentraler, till exempel Norrfjärden till Öjebyn och Furunäset till centrala Piteå.
Då det kommer till kostnadsminskningar i landstinget lyfter Maria Stenberg bland annat fram de stora kostnaderna för stafettläkare.
Sänka kostnaderna
– Landstinget måste ner i kostnadsmassa. Stafettlösningar är dyra och måste minskas och vi jobbar med att rekrytera fasta läkare och sjuksköterskor. Det handlar också om att införa nya vårdprocesser som gör att kostnaden går ner och där pågår försök, bland annat i Kalix där vi testat renodla arbetsuppgifter för att frigöra tid för personalen.
Landstingsrådet Anders Öberg, håller med om att man måste komma tillrätta med personalkostnaderna och vill se en ny personalstrategi.
– Ett framgångsrikt arbete med kompetensförsörjning och personalrekrytering kommer för lång tid framöver att vara en ödesfråga för utvecklingen i landstinget, säger han.
Mitten av skatteskalan
Maria Stenberg lyfter fram att Norrbottens läns landsting innan höjningen hade landets lägsta landstingsskatt och att en ny skattesats gör att länet nu hamnar i mitten av skalan.
Glenn Berggård (V) betonar att landstinget måste fortsätta satsningarna på det akuta omhändertagandet för att på sikt säkra en tillgänglig och likvärdig vård.
– Det behövs ytterligare investeringar och utvecklingssatsningar för ett effektivt och tillgängligt omhändertagande såväl i ambulans som vid mottagningarna, säger Glenn Berggård, som även betonar majoritetspartiernas löften om fortsatt utveckling av cancervården.
Budget i balans
Även landstingsrådet Agneta Granström (mp) understryker vikten av en budget i balans för att klara framtida investeringar i landstinget.
– Om vi ska klara en jämställd och jämlik vård behöver vi utveckla såväl vården inom psykiatrin som arbetet med hälsosamtalen med breda och kraftfulla satsningar för att också utjämna skillnaderna i folkhälsan, säger Agneta Granström.