Forskningsframsteg och livsstilsförbättringar är två avgörande orsaker till att dödligheten i hjärtinfarkt i Norrbotten gått ner. Samtidigt visar en genomgång av Hjärt-Lungfonden att skillnaderna växer i landet – norrbottningar löper 71 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare. Nu krävs mer resurser till forskningen för att jämna ut skillnaderna.
– Svensk hjärtsjukvård är en av de bästa i Europa, och det är väldigt glädjande att antalet hjärtinfarkter fortsätter att minska. Nästa steg för forskningen blir att jämna ut de regionala skillnaderna och ge människor över hela landet mer tid att leva, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Dödligheten i akut hjärtinfarkt har minskat med 36 procent i Norrbotten under det senaste decenniet. 2006 avled 176 av 100 000 invånare i hjärtinfarkt, och 2016 hade siffran sjunkit till 113 av 100 000. Främst beror den positiva utvecklingen på livsstilsförbättringar och nya forskningsframsteg – bland annat har ballongvidgning av kranskärlen och möjligheten att upptäcka fler små hjärtinfarkter räddat många liv.
– Tyvärr vet vi inte vad skillnaden beror på, men socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och livsstil är troligtvis bidragande orsaker. Allt fler stöder hjärtforskningen – förhoppningsvis kan det hjälpa oss att utveckla individanpassade behandlingsmetoder och förutsäga vem som kommer att drabbas, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Hjärt-Lungfonden stöder flera pågående forskningsprojekt om hjärtinfarkt, bland annat en studie som visar att det finns en koppling mellan socioekonomi, graden av fysisk aktivitet och kardiovaskulära riskfaktorer.