Båda gruvorna gick i konkurs– pengar saknas för sanering

Gruvan gick i konkurs. Verksamheten upphörde. Men kostnaderna för att rena det miljöfarliga gruvvattnet tickar på. Saneringen efter gruvorna i Blaiken och Svärtträsk kan komma att kosta uppåt 200 miljoner kronor. Avsatt för ändamålet fanns endast 4,5 miljoner kronor.

LÄNET2013-06-20 06:01

Lappland Goldminers Sorsele AB blev i fjol det andra bolaget i ordningen som gick i konkurs efter att en kort tid ha bedrivit gruvverksamhet i Blaiken och Svärtträsk utanför Sorsele och Storuman. Tanken var att den ekonomiska säkerheten för sanering skulle byggas upp i takt med gruvbrytningen. Men några större summor hann det aldrig bli. Totalt fanns 4,5 miljoner kronor avsatta för de båda gruvorna. Enligt Robert Erixon, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten, räcker det inte på långa vägar för att komma till rätta med de stora miljöproblem som verksamheten har fört med sig.

– Kostnaderna för sanering har dessutom visat sig vara betydligt större än vad bolagen har presenterat i sina miljökonsekvensbeskrivningar, säger han.

Statliga pengar

Enligt Robert Erixon är den ekonomiska säkerheten redan förbrukad.

– Den har gått till att rena förorenat gruvvatten, vilket kostar väldigt mycket pengar per månad, säger han.

Kostnaderna för sanering beräknar Naturvårdsverket ligga på mellan 50 och 200 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Västerbotten har fått drygt 16,6 miljoner kronor beviljade från staten, för reningsåtgärder i området under 2012 och 2013. Framöver kommer vattenreningen att betalas av ansvariga konkursbon, som enligt konkursförvaltare Jan Lindahl totalt innehåller tillgångar på omkring 150 miljoner kronor.

Spärrat konto eller bankgaranti

Enligt David Berggård, miljöingenjör vid länsstyrelsen i Norrbotten, är det en grannlaga uppgift att kontrollera att bolagen har uppgett rättvisande uppgifter om miljöpåverkan och vilka åtgärder som krävs för sanering, så att pengar finns ifall bolaget skull gå i konkurs.

– Vi har inte något fall än, peppar, peppar, där vi har behövt använda någon säkerhet, säger David Berggård.

I Mark- och miljödomstolens beslut om tillstånd för gruvbrytning enligt miljöbalken, anges hur mycket pengar som bolaget måste avsätta för sanering och andra skyddsåtgärder. Vanligast är att pengarna låses på ett bankkonto eller att bolaget ställer en bankgaranti.

Tio miljoner för Pajalagruva

För krisdrabbade Northland Resources gruva i Kaunisvaara utanför Pajala, är det svensk-finska Gränsälvskommissionen som gett miljötillstånd. Enligt tillståndet ska bolaget säkra 10,3 miljoner kronor för återställningsarbeten. Det har gjorts i form av en bankgaranti som gäller året ut. Tillståndet kräver också en ekonomisk säkerhet som ska räknas upp per kvadratmeter sandmagasin och gråbergsupplag. Någon sådan uppräkning har bolaget ännu inte lämnat in, trots påtryckningar från länsstyrelsen.

FAKTA Lappland Goldminers

År 2008 köpte Lappland Goldminers konkursbona efter ScanMining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB. Där ingick gruvorna i Blaiken och Svärtträsk samt ett anrikningsverk. Verksamheten lades i det helägda dotterbolaget Lappland Goldminers Sorsele AB. Tanken var att återuppta gruvdriften, men prover visade på alltför låg guldhalt. I februari 2012 försattes Lappland Goldminers Sorsele i konkurs på egen begäran.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om