Tidningarna har för vana att uppmärksamma årets förstfödda, men sedan brukar bebisen raskt falla i glömska. Men Anna-Karin, som hette Christoffersson som flicka, var ju inte vilket nyårsbarn som helst utan Fröken Storpiteå, och det fick till följd att PT gjorde till årliga besök under hennes barndomsår i Sjulsmark.
När PT ringer inför 50-årsjubileet är det ett tag sedan Anna-Karin figurerade i spalterna.
– Senast var nog när vi gifte oss 1998, då blev det en helsida i PT med bilder från bröllopet, berättar hon.
Djurvän sen barnsben
Ett återkommande inslag i artiklarna från PT:s årliga besök är djur av alla det slag.
– Ja, vi hade alltid djur hemma, hundar, katter, fåglar och till och med ett marsvin, fastän mamma sagt att någon "råtta" aldrig kommer innanför dörren, minns Anna-Karin, som också blev hästtjej redan som barn.
Och Anna-Karins djurintresse har hängt med upp i vuxen ålder. Förutom en fjording och ett varmblod i stallet på gården i Lakafors ägnar hon sig åt uppfödning av både norrbottensspets och vallhunden bouvier, och är också engagerad i brukshandsklubben.
Bytte yrke
När det blev dags att gå gymnasiet var Grans förstås det självklara valet, och Anna-Karin började sedan jobba som avbytare inom jordbruket. Hennes man Jan gick där samtidigt, men det var först sedan de båda slutat skolan som det tände till, när de träffades igen genom gemensamma vänner. I dag är han maskinentreprenör, medan Anna-Karin jobbar som förskollärare i Öjebyn.
– Jag fick en arbetsskada av avbytarjobbet och då bestämde jag mig för att sadla om och vidareutbilda mig, säger hon.
Minns besöken
Anna-Karin minns mycket väl det årliga besöken från PT, men bortsett från det har hennes misstitel inte varit särskilt betungande. Fast när storkommunen fyllde 20 år 1987 blev Anna-Karin bjuden på kommunens jubileumsmiddag – och placerad bredvid dåvarande kommunalrådet Anders Sundström.
– Han och jag var ju de yngsta i sällskapet så de tyckte väl vi skulle sitta bredvid varandra, säger Anna-Karin.
I dag är det mest äldre som känner igen Anna-Karin och kommer ihåg henns miss-titel
– Yngre brukar missuppfatta och tror att jag vunnit en skönhetstävling. Men det är väl ganska uppenbart att det inte är så, säger hon med ett skratt.
Husrenovering
Anna-Karin har varit Piteå kommun trogen mest hela tiden, med några korta avbrott för nedslag i Boden pch Södertälje. Mesta tiden har hon bott i det som en gång var Norrfjärdens kommun, först i barndomens Sjulsmark och därefter i Lakafors. Men i någon gång i framtiden går flyttlasset till maken Jans föräldrahem på Bonäset i Öjebyn.
– Vi håller på att renovera huset, men vi har ingen brådska, säger Anna-Karin, och konstaterar i samma andetag att det är bättre att renovera långsamt och fortfarande vara gift när huset står klart – än tvärtom.
Lugnt firande
För egen del säger Anna-Karin att firandet av 50-årsdagen kommer att gå i lugnets tecken. Maken Jan fyller 50 en dryg månad senare, och med tiden blir det kanske en resa.
Om Miss Storpiteå får önska sig något av kommunen för framtiden så tvekar hon inte.
– Satsa på vård, omsorg, och skola, säger hon. Det behövs mer personal.