Hultmans gick från morötter till kött

Familjen Hultman lämnade ­morötterna för att satsa på köttdjur i verksamheten Alterdalens angus. De började med fem kvigor för sju år sedan. Nu har de 51 kvigor som ska kalva till våren.

Tanya Hultman beskriver köttkvaliteten som fin. ”Fettet är insprängt i muskeln och det gör att det automatiskt blir en marmorering i köttet”.

Tanya Hultman beskriver köttkvaliteten som fin. ”Fettet är insprängt i muskeln och det gör att det automatiskt blir en marmorering i köttet”.

Foto: Jennifer Sjödin

LAKAFORS2018-11-09 06:00

Under 2016 ändrade Tanya och Håkan Hultman helt inriktning på verksamheten och slutade med morotsodlingen för att i stället satsa på en verksamhet med dikor och köttproduktion. Att det blev just anguskor har med Tanya Hultmans rötter att göra. Hon är uppvuxen på en gård i norra Minnesota i USA, hennes morfar hade mjölkkor och hennes föräldrar hade dikor och just angus.

– Det var därför jag föll för rasen eftersom jag hade den erfarenheten sedan tidigare, för det är skillnad på ras och ras inom köttproduktion, säger Tanya Hultman.

Hon beskriver djuren som mer spralliga, glada och med lite mer temperament jämfört med andra raser.

– De har mer liv i sitt psyke och jag behöver en utmaning i min vardag, säger hon.

Verksamheten bedrivs på gården i Lakafors. Där rymmer ladan 68 kor och större än så vill de inte ha.

– Målet är egentligen att få så många fina kalvar som möjligt och en fin besättning. Det handlar inte om antalet kor i sig, det har mindre betydelse, för om man inte har fina kor så spelar det ingen roll. Jag vill ha minsta antal djur och högsta kvalitet.

I år skickas totalt 32 djur till slakt. Djuren slaktas på Norrbottensgården och därefter säljs köttlådor från gården samt styckningsdetaljer och köttfärs i gårdsbutiken.

– Vi säljer kött från gården. Vi vill inte hamna i butiksdisken där det står ”ung nöt” på förpackningen och inget mer. Jag vill inte att mitt kött far iväg och blir anonymt i butiksdiskarna.

Det ser hon också som ett sätt att bidra till att öka kunskapsnivån bland konsumenterna för att de i sin tur ska kunna ställa krav på butikerna att det ska vara mer specificerat.

– Det står ju svenskt och ung nöt, men svenskt kan innebära att det kommer från södra Sverige eller från utlandet men som är styckat här och ändå blir kallat svenskt, säger hon.

Miljötänket är viktigt för Tanya Hultman och det som produceras på gården vill de använda eller sälja lokalt. Hon berättar att varor som märks som närproducerat ändå kan komma så långt ifrån som 50 mil och det är inte närproducerat för henne.

– Jag anser inte att mat ska transporteras hur långt som helst, vi måste vara duktiga på att ta tillvara på det som finns i närområdet. Vi kan inte skicka mat till södra Sverige och sedan köpa in mat därifrån. Vi måste försöka ta tillvara det som finns runt omkring oss och utnyttja det maximalt, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!