Högraningstjärn - ett långfredagsmåste

För de som bor, är släkt med, har rötter, fritidshus eller vänner inom området för Laisdalens fiskevårdsområde är träffen på Högraningstjärn ett måste när det är långfredag. Att man sen får fisk är liksom bara en bonus.

Freja Scott från Arvidsjaur var en hejare på att dra fisk.

Freja Scott från Arvidsjaur var en hejare på att dra fisk.

Foto: Bertil Sundkvist, Nyheter i Norr

LAISDALEN 2012-04-07 06:00

Långfredagsträffarna började för många år sedan på Burmansavan. En del av Laisälven, i höjd med Granselet, som vallades in och försågs med ädelfisk.

Fördämningarna höll inte måttet och gäddan hittade till dukat bord.

- Vi kunde ju inte fortsätta att mata all gädda med inköpt ädelfisk, så då flyttade vi till Högraningstjärn, berättar Leif Elveback, ordförande för Laisälvens fiskevårdsområde.

Bestånd av öring
Området sträcker sig från länsgränsen mot Västerbotten i söder till byn Björkliden i norr, en sträcka på tre mil.

Leif Elveback berättar att Högraningstjärn en gång i tiden hållit ett bestånd av öring med försurnade. Allt levande dog. Till och med sjöfåglarna ratade tjärn.

Fiskevårdsområdet beslöt att gräva nytt inlopp och rensa utloppet. Tjärn tillfrisknade och sedan sex år tillbaks är långfredagsfisket ett givet inslag. Öring och röding planteras i tjärnen och inför årets långfredag hade 75 kilo fisk satts ut.

Och det gav effekt. Fisken stod på kö för att få nappa. Flera deltagare fick köpa nya fiskkort då man nått det maximala antalet fiskar på bara några minuter.

En av de duktigaste fiskarna var nog en av de minsta, Freja Scott från Arvidsjaur. Hon drog fisk på fisk på fisk och summerade:

- Nu har jag fått elva, sa hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om