Förra veckan såg jag "India’s daughter", BBC-dokumentären om Jyoti Singh som gruppvåldtogs och mördades i Delhi 2012. Hon åkte hem från bion i en buss, en buss som kördes och dominerades av ett gäng män. En av dem bara sjutton och ett halvt. De andra i min ålder.
.
De provocerades av att hon var tillsammans med en man som inte var hennes släkting och de provocerades av att hon faktiskt inte bara teg när de utfrågade henne. Så de slog ner hennes dejt. Sedan våldtog de henne, en efter en, och, till slut, stoppar en av männen in sin hand i hennes vagina och drar ut hennes inälvor. Blod överallt och de slänger ut henne på gatan. Några dagar senare dör hon av skadorna.
.
Grattis, säger de på kvinnodagen, och frågar samtidigt varför det inte är samma ståhej kring mansdagen. För i den här delen av världen dras inga inälvor ut. Här lämnas inte kvinnorna på gatan. Här är det så pass jämställt att det faktiskt är orättvist att vi inte uppmärksammar Internationella mansdagen med samma kaliber, så det så.
.
Jag vill berätta om kvinnan i mitt kvarter här i Stavanger. Hon bodde bara två gator upp från mig och en dag gick hon hem från krogen. Ni förstår redan nu vilken betydelse just den detaljen kommer att ha. Kvinnor som berusade går hem själva från krogen. Så oförsiktigt av dem.
.
Kanske var det en tändare han frågade efter, han som stod där i korsningen mellan min gata och Nedre Dalgata. Jag tror att han såg ung och harmlös ut, för trots allt som vi med vaginor och inte penisar har fått lära oss, tar hon några steg närmare honom och senare är hon instängd i gränden.
.
Tre män dömdes fast de var egentligen fler, men polisen kunde inte spåra DNA-resterna. De hade hållit för hennes mun men en boende några våningar upp hade vaknat, mitt i natten, av att någonting dunkade så fruktansvärt hårt mot husväggen. Försvarsadvokaten hade frågat om hon verkligen, verkligen, verkligen var säker på att hon blev penetrerad och i så fall av alla.
Om hon ofta var full på helgerna. Tänk, vilken tur hon hade, att det fanns medicinsk bevisning och att hennes interna skador var bland de kraftigaste som läkaren någonsin hade sett.
För hon var ju ganska full och då vet man aldrig.
.
Jag tänker på den trettonåriga flickan som hade rymt hemifrån för någon vecka sedan, och som satt helt själv på en parkbänk någonstans i Sverige. Trots allt som de vuxna har lärt oss som har vaginor, så följer hon ändå hem med 27-åringen.
För ni vet, det är ju en äldre person och hon är 13 och har rymt hemifrån. Domstolen kollar in henne. Det har fastslagit att penetration och ejakulation har skett men ni vet, man kan ju aldrig vara säker om en trettonåring verkligen ser ut som en trettonåring eller inte. Så domstolen kollar in henne, bedömer hennes kropp och kommer fram till att, ja, hon ser nog ut att vara femton.
Han går fri. En vanlig man, som precis och alldeles nyss har plockat hem ett barn från en parkbänk och haft sex med henne.
.
Det händer på andra sidan jorden. Det händer här. Det händer när det är mörkt och det händer mitt på ljusa dagen. Det händer våra systrar, kollegor, grannar, mammor och barn. Det händer trots att vi går med nycklar mellan fingrarna och det händer trots att vi är nyktra och håller oss hemma. Det händer oavsett hur många texter vi skriver om det.
.
Välkommen till den globala våldtäktskulturen. Välkommen till mansdagarna. Och grattis!