– Om vi börjar rucka på avståndsreglerna för enskilda så blir det orättvist för andra. Det kan vi inte göra eftersom kommunallagen säger att alla ska behandlas lika, säger Louise Mörk (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Men om det skulle vara en meter?
– Det är det system vi har idag och gränserna är fastställda. Vi gör inga undantag.
Vissa kommuner använder sig av områdessystem och då kan alla barn inom området få skolskjuts, men Louise Mörk tror inte att det skulle fungera.
– Jag tror det blir samma problematik då.
Ruben Björklunds föräldrar överklagade tidigare kommunens beslut och fick delvis rätt i Förvaltningsrätten. Så till vida att Ruben får skolskjuts vintertid, men bara fram till sista mars. Föräldrarna har överklagat detta med förhoppning att sonen ska få rätt till skolskjuts under hela läsåret.
– Vi har märkt att den typen av domar har ökat när det gäller vintertid. Samtidigt varierar besluten utifrån vilka som sitter i rätten, men jag tycker det är bra att föräldrarna överklagat, säger Louise Mörk.
Lars Lundberg är skolskjutshandläggare på Piteå kommun. Han berättar att kommunen använder ett digitalt mätprogram som mäter exakt.
– Det ska vara lika för alla, men börjar vi slira för någon så blir det inte det. Skulle vi ha en mån på säg 100 meter så skulle någon som har 107 meter för kort skolväg klaga. Det går inte.
Om Rubens skolväg varit en meter för kort?
– Nja, det är politikerna som satt ramarna med skollagen och kommunallagen som grund, säger Lars Lundberg.