Så skyddar du dig mot ID-kapning

Id-stölderna ökar dramatiskt. Av över 200 000 bedrägeribrott som anmäls har mer än hälften med stulna identiteter att göra. Men du kan göra det svårare för bedragarna att komma åt dina pengar.

Pia Lindström är vice vd på SSF Stöldskyddsförening

Pia Lindström är vice vd på SSF Stöldskyddsförening

Foto: Mats Åsman

Konsument2017-03-14 13:05

Att id-stölderna blir fler är egentligen inte så konstigt. Det är baksidan av vår digitala värld. Vi kan snart sagt göra allt med några knapptryckningar på datorn eller mobilen och vi har inte alltid koll på vilka säkerhetsrisker vi utsätter oss för. Detta kan tjuvarna utnyttja.

För dem är det enklare att hacka någons konto och på så sätt få tillgång till pengar, än att göra inbrott eller tvinga sig till pengar med våld.

Enligt Pia Lindström, som är vice vd på SSF Stöldskyddsföreningen, är det i princip omöjligt att skydda sig helt från att råka ut för id-stölder.

– Det är lätt att få fram ditt personnummer, det är en offentlig handling, det är bara att vända sig till Skatteverket. Dessa uppgifter kan bedragaren sedan använda sig av för att begå brott, säger hon.

Många gånger kommer också kortuppgifter ut genom att bedragare hackar sig in på e-handelssajter och stjäl uppgifterna för att sedan använda dem för köp.

– Det här kan du inte påverka själv. Men du kan vara uppmärksam och försiktig med hur du använder kortet, säger Pia Lindström.

Ett fel vi gör är att inte skydda vår kod när vi knappar in den i affären, på bussen eller på andra offentliga platser. Vem står eller sitter bakom och kikar? Det kan vara en presumtiv tjuv. Och har du ett mobilt bank-id så är det lika viktigt att skydda det som alla dina andra värdehandlingar. Så använd sunda förnuftet och var försiktig.

Var även uppmärksam på om du får brev i brevlådan som du inte känner igen. Fakturor på varor eller tjänster som du inte beställt, eller kreditupplysningar från kreditupplysningsföretagen trots att du inte ansökt om någon kredit. Det är tydliga varningssignaler om att någon utger sig för att vara du och handlar i ditt namn.

I värsta fall är tjuven så förslagen att den länsar din brevlåda på post, alternativt gör en adressändring så att posten kommer någon annanstans i stället. Då ser du inte fakturorna och kreditupplysningarna och anar inte oråd i första taget.

– Att ha lås på brevlådan är bra. Även om det går att bryta upp, så märker du att något är på tok, säger Pia Lindström.

Skatteverket har dessutom sedan en tid tillbaka en tjänst där du kan spärra ändringar av din adress. Den heter ”Spärr obehörig adressändring” och förhindrar att någon annan ändrar din adress. Du anmäler dig via Skatteverkets hemsida och vill du sedan godkänna en adressändring måste du använda din e-legitimation.

– Ja, att du som enskild person för det mesta inte behöver stå för kostnaden som ett bedrägeri innebär. Har du bara varit aktsam står du skadelös - i alla fall ekonomiskt. Det vanligaste är att det är kortutgivande bank som ”tar förlusten” men allt beror på vem som anses skyldig till att köpet kunnat genomföras. (TT)

Minska risken

Var rädd om dina kort och skydda din kod när du slår in den.

Lås korten för köp på internet och i utlandet. De flesta kortutgivare har smidiga lösningar som snabbt kan låsas upp när det behövs.

Var rädd om dina id-handlingar. De är guld värda för ljusskygga individer.

Kasta inte personlig information i soporna – strimla eller bränn.

Använd sajter med tjänsten ”Trygg e-handel” så kan du e-handla säkrare.

Sajter med https i adressfältet är krypterade och då minskar risken för att ditt kontonummer ”kommer bort” på väg till och från sajten.

Ha två kort. Ett shoppingkort som du för över pengar till när du behöver det. Då undviker du att bli bestulen på hela sparkapitalet.

Använd inloggning på mobilen, skriv inga koder i den och förvara aldrig kort i mobilfodralet.

Begär att få post från myndigheter och företag digitalt. Till exempel Skatteverkets tjänst på  minameddelanden.seeller kivra.com.

Har du blivit utsatt?

Hör av dig till företaget och tala om att det inte är du som har köpt varan, sökt krediten eller tecknat abonnemanget.

Kontakta banken och kolla konton, krediter och kort.

Polisanmäl.

Kontakta Skatteverket och kolla din folkbokföringsadress. Har någon har ändrat den?

Kontakta Svensk Adressändring och kolla att ingen obehörig eftersänt din post.

Lås ditt personnummer för kreditupplysningar hos kreditupplysningsföretagen. De största är UC, Bisnode, Syna, Creditsafe, Decidas och de lägger en bedrägerispärr hos de övriga bolagen.

Kontakta Klarna och spärra ditt personnummer hos  Svensk Digital Handel.

Så gör tjuven

Någon beställer varor, kontokort eller tecknar abonnemang i ditt namn.

Någon utger sig för att vara en bekant till dig som du ”lånar ut” pengar till. Ett vanligt scenario är att de kapar din väns Facebookkonto och sedan tar kontakt med dig.

Du lockas att beställa och betala för en vara du aldrig får.

Berägerierna börjar för det mesta med ett kreditkort. Får bedragaren sedan tillgång till din id-handling så är det ännu lättare att komma åt din identitet och börja köpa varor och tjänster i ditt namn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!