Vårt samhälle är starkt förknippat med handel och konsumtion. Varor bjuds ut på marknaden och vi köper. Men ibland händer det att produkten eller tjänsten inte håller måttet: hotellrummet var inte som det utlovades i annonsen, dragkedjan i täckjackan var trasig och hantverkarens arbete blev dubbelt så dyrt.
För att enskilda personer inte ska hamna i totalt underläge mot företagen finns ett batteri av lagar och regler som vi kan använda oss av, så kallade konsumentskyddslagar.
Men systemet förutsätter också att vi är aktiva konsumenter – är pålästa, vet vår rätt, kan förutse de värsta fällorna och klagar när något har gått fel.
– Nu mer än någonsin måste du vara din egen lyckas smed och själv ta vara på dina konsumenträttigheter. Orkar vi inte det är risken att reglerna bara blir en papperstiger, säger Marie Linton, universitetslektor vid Uppsala universitet.
Tendensen är dock att vi ser mellan fingrarna av olika skäl. I stället för att klaga hamnar köpet av olika skäl på förlustkontot. Enligt Marie Linton speglar det bilden av ett materialistiskt slit- och slängsamhälle.
– Förr skulle man ta hand om, vårda och vara rädd om sina saker. Men nu har det förändrats. Att det tillverkas saker som går direkt ner i soporna är inte hållbart på sikt.
Å andra sidan finns tillfällen då vi verkligen vill agera, men där ärendet är komplicerat. Det kan vara fall som kräver ett besök i domstolen för att få rätt. Men att stämma någon kan bli dyrt. Bara ansökningsavgiften till tingsrätten ligger på 900 kronor för mål som rör ett krav på under 22 750 kronor. Och då tillkommer inte sällan juristarvoden på cirka 3 000 kronor i timmen. Förlorar du tvistemålet kan du bli skyldig att betala också motpartens advokathjälp.
Ett område som utmärker sig som snårigt när det gäller konsumenträttigheter är internethandeln. Så länge den sker inom Sverige och EU finns starka konsumentlagar som skyddar oss. Om köpet däremot sker från tredje land, till exempel USA eller Kina, är det i värsta fall deras lagstiftning som gäller, säger Gustav Sandgren, vägledare på Konsumentverket:
– Som konsument bör man först kontrollera att företaget har kontaktuppgifter och organisationsnummer, läsa igenom villkoren extra noga. Att domännamnet slutar på.se är ingen garanti. Dessutom är det ens eget ansvar att betala både tull och moms om man köper varor från USA eller Kina.
För den som ändå känner sig osäker kan betalning med kreditkort ge ett extra skydd. Det extra skyddet är en del av konsumentkreditlagen vilket innebär att man som köpare kan vända sig till kreditgivaren, vanligtvis Visa, Mastercard eller American Express, med anspråk på återbetalning om leveransen dröjer, varan är trasig eller är felaktig. Kreditgivaren, det vill säga banken som står bakom kortet, ska då utreda ärendet och ta ställning till ersättningskravet.
– Det är lite motsägelsefullt och vi brukar inte rekommendera någon att handla på kredit på grund av att det ibland förekommer höga räntor och liknande, men vid handel på internet kan det vara en bra idé, säger Gustav Sandgren.
Har betalningen skett med ett vanligt bankkort, det vill säga ett debetkort, går det också göra en kortreklamation, men här är regelverket inte lika starkt utan beroende på bankens villkor. Det är alltså inte lika säkert att man kan få sina pengar tillbaka.
– Men man ska så klart alltid börja med att vända sig till företaget. Har man ingen framgång där kan man göra en kortreklamation.
Gustav Sandgren påpekar dock att man alltid bör kontrollera företaget innan man handlar – ett bra tips är att googla på företagsnamnet för att se om andra råkat illa ut.
– Som konsument bör man tänka sig för och inte vara vårdslös och strö kortuppgifterna runtomkring sig. (TT)