Lättviktsjackor synas i sömmarna

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

De tunna lättviktsjackorna finns både med dun- och syntetfoder. Testfakta lät testa sju stycken av herrmodell.

De tunna lättviktsjackorna finns både med dun- och syntetfoder. Testfakta lät testa sju stycken av herrmodell.

Foto: Rickard Kilström

KONSUMENT2017-09-16 09:00

Videon är inte längre tillgänglig

De tunna lättviktsjackorna har blivit enormt populära de senaste åren. Plagget är både lätt och varmt och kan funka som ensamt ytterplagg eller extra isolering under en annan jacka. De finns i alla olika prisklasser med antingen syntet- eller dunfyllning. Frågan är vad det är för skillnader, och vad man får för pengarna?

Testfakta har låtit IDFL:s textillaboratorium i USA testa värmeisolation, andning, och kvalitén i jackornas fyllning, tyg och sömmar.

Bäst i test när alla önskade egenskaper vägs samman är den syntetfodrade jackan från Haglöfs.

Varmast i testet är dock Peak Performance dunfodrade jacka ”Helium”. Labbets mätningar visar att den ger nästan dubbelt så bra värmeisolation som syntetfodrade Norröna. Men det totala slutbetyget hos Peak Performance dras ner eftersom jackan läcker mycket av den isolerande dunfyllningen.

– Det är det vanligaste klagomålet från konsumenter när det gäller den här typen av plagg – att fjädrar, dun och fibrer börjar titta ut genom tyget eller vid sömmarna. Det ser fult ut samtidigt som det på sikt försämrar jackans funktion. säger Kaltin Kirby, som arbetar på IDFL:s avdelning för forskning och utveckling.

Fyllningsläckaget testas genom att jackorna tumlas runt tillsammans med hårda gummiproppar. Störst problem med läckage har dunjackorna, men även hos syntetfodrade Norröna tittar fibrer från fyllningen ut.

Två av de dunfodrade jackorna, XXL Neomondo och 8848 Altitude, får minuspoäng eftersom fyllningen inte innehåller lika mycket dun som utlovas på etiketten.

Laboratoriet gjorde också en noggrann inspektion av hur noga jacktillverkarna varit med plaggens sömmar. Även på den punkten tappar Norröna och 8848 Altitude poäng. Där upptäcktes lösa trådar och missade eller ihopdragna stygn på flera ställen. Eftersom sömmarna behövs för att hålla isoleringsmaterialet på plats är det viktigt att inte slarva här, menar Kaltin Kirby på IDFL.

– Problem med sömmarna kan medföra större värmeförluster i dessa områden, och göra att isolationsförmågan blir ojämn.

Argumentet för att välja en jacka med dun framför syntetfyllning brukar vara att dun värmer bättre än syntet – men vad händer när jackorna blir fuktiga?

För att testa det här gjordes två olika mätningar. En där jackorna var torra, och en efter jackan sprayats med en deciliter vatten.

I torrt skick isolerade alla dunjackor mycket riktigt bättre än de syntetfodrade. Men 15 minuter efter vattensprayningen hade isolationsförmågan försämrats hos två av de fyra dunjackorna, 8848 Altitude och Stadium, så att de låg i nivå med syntetjackorna. De syntetfodrade låg däremot kvar på samma värmenivå, blöta som torra.

Den troligaste förklaringen till att vissa dunjackor försämrades mer av vätan än andra är skillnader i hur vattenavstötande yttermaterialet är.

Om testet

Textillaboratoriet IDFL i Salt Lake City, USA, har på uppdrag av Testfakta testat sju lätt fodrade förstärkningsjackor av herrmodell. Tre av jackorna har syntetfyllning, de övriga fyra är i dun.

IDFL mätte hur varma jackorna är, hur de andas samt undersökte jackornas kvalitet avseende fyllning, tyg och sömmar.

Värmeisolation

Med hjälp av en värmeplatta mätte laboratoriet jackornas värmeisolation både före och 15 minuter efter att jackornas sprayats lätt med vatten, för att se hur deras isolationsförmåga påverkas av fukt.

Andning

Laboratoriet mätte fodrets förmåga att suga upp fukt, fyllningens vattenavvisande förmåga samt jackans luftgenomsläpplighet. Utifrån dessa mätvärden bedömdes jackornas andningsförmåga.

Kvalitet och hållbarhet

• Laboratoriet noterade fabrikationsfel, sömnadsarbete och om fyllningen motsvarar det som står på jackornas etikett.

• Laboratoriet mätte fyllningsläckage genom att samla och räkna hur många fjädrar respektive fibrer som jackorna läckte både före och efter att jackorna tumlats runt i en behållare med gummiproppar i.

• Yttertygets rivstyrka mättes på både längden och bredden. Tygets svagaste riktning användes för bedömning.

Kort om PFAS (PFC)

• PFAS, även kallade fluorkarboner eller PFC, är en grupp ämnen som används för att göra bland annat textilier smuts- och vattenavstötande. Ämnena tillhör de mest svårnedbrytbara i naturen.

De mest kända är PFOS och PFOA som båda är förbjudna eller på väg att förbjudas inom EU då de visat sig både toxiska och reproduktionsstörande.

• Istället använder industrin mer kortkedjiga PFAS, som kallas t ex C6 (innehåller sex kolatomer). Kunskapen om dessa ämnen är låg och Kemikalieinspektionen anser att de inte bör användas om det finns alternativ.

Källa: Kemikalieinspektionen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om