Det står nämligen lågt till med det allmänna krismedvetandet här i landet och beredskapen för oväntade katastrofer är närmast obefintlig. 97 procent av svenska singelhushåll i åldern 25–40 år i storstäderna har inte ens tillräckligt mycket mat hemma för att klara sig ett dygn utan att behöva gå till affären och komplettera.
En som däremot hyllar devisen ”praeparatus supervivet”(den förberedde överlever) är Niklas Kämpargård, sjuksköterska, författare – och självhushållare.
– Att vara förberedd på en mindre eller större krissituation handlar varken om domedagstänk eller prepperfanatism, utan på en vilja och en förståelse för att kunna verka i samhället – även vid strömavbrott, försörjningskollaps, utsläpp av farliga ämnen eller en förändrad säkerhetsbild, säger han.
Niklas Kämpargård har arbetat vid en rad internationella katastrofer, som tsunamin i Thailand, självmordssprängningar i Irak och terrordåd i Pakistan, men även som ambulanssjuksköterska i Sverige. Han har utbildat både företag och privatpersoner i överlevnad och första hjälpen och det är de erfarenheterna han nu samlat i sin bok ”Krishandboken” som i dagarna kommer ut på Norstedts förlag.
– Jag är ingen som målar fan på väggen och tror att det ska komma värsta invasionen, men jag tyckte att det behövdes en handbok i hur man kan tänka. Hotbilden för oss som land är snarare samhällsstörningar av olika slag, som strömavbrott exempelvis eller en stor och omfattande kollaps inom transportsektorn, säger han.
Nu kan hans krishandbok visa sig bli mer aktuell än vad som först var meningen. ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, skriver Försvarsberedningen i sin rapport, och föreslår att varje medborgare ska klara sig i en vecka – mot tidigare 72 timmar – utan stöd från det offentliga vid en kris. De skärpta kraven är ännu så länge ett förslag, men kan mycket väl komma att bli en ny samhällsreform.
Senare i vår kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att skicka ut broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” till landets alla hushåll på grund av det förändrade säkerhetsläget och den ökande risken för naturkatastrofer. Senaste gången ett sådant massutskick gjordes var för 57 år sedan, 1961.
– Det krävs exempelvis ett inte särskilt långt strömavbrott för att följderna snabbt ska bli besvärliga. På bara några timmar blir det mitt i vintern rejält kallt inomhus, spisen lägger av, maten i frys och kylskåp förstörs och datorer och internetuppkopplingen fungerar inte alls, säger Niklas Kämpargård.
Och redan här får de flesta av oss problem. De sista 20 åren, sedan det civila försvaret skrotats och allt färre gör allmän värnplikt, har också grundläggande kunskaper om hur man håller värmen, lagar mat utan elektrisk spis och renar vatten på alternativa sätt, drastiskt försämrats. Många vet inte i dag hur man gör upp eld, än mindre hur man lägger om sår eller håller sig ren utan att använda vatten.
Det finns enligt Niklas Kämpargård fyra huvudområden som vi behöver se över: värme, vatten, mat och sanitet. Hur gör jag för att hålla värmen inomhus vintertid om elen stängs av? Att värmen slutar fungera vid ett strömavbrott inser nog de flesta, men betydligt färre planerar för att vattnet slutar rinna i kranarna. Till skillnad från mat klarar vi oss bara i några få dagar utan vatten. Det dagliga vattenbehovet ligger på mellan en och tre liter vätska per person. För en familj på två vuxna och två barn är behovet under ett dygn omkring tio liter vatten.
– Vi är mer utsatta i dag eftersom allting är så storskaligt, alltifrån transporter till elproduktion och datanätverk. Händer det minsta lilla sak med någon av de aktörerna så blir det väldigt kännbart i samhället, säger Niklas Kämpargård.
Kommunikationen är ytterligare ett område där vi är ytterst sårbara. Hur håller jag mig informerad när nätet ligger nere och mobilen är urladdad? Hur kommunicerar vi i familjen?
– Se till att du har en batteridriven radio hemma – och extra batterier, butikernas lager tar snabbt slut när det blir ett längre elavbrott, säger Niklas Kämpargård.
Om internet inte fungerar är det via Sveriges Radios P4 som myndigheterna håller medborgarna informerade. En utskriven lista med telefonnummer till anhöriga, grannar, kommunen och räddningstjänsten är också bra att ha. Digitala kart- och navigeringssystem kommer troligtvis inte att fungera i en krissituation så det kan vara värdefullt att ha placerat ut viktiga punkter som vattendepåer och skyddsrum på en karta och ha skrivit ut den.
– Dessutom fungerar sällan några betalsystem utan elektricitet och du måste med andra ord betala kontant för att ha möjlighet att köpa det som ligger på hyllorna. (TT)