I sin roll som verksamhetsutvecklare med inriktning mot asyl vid ABF, möter Tom Persson dessa familjer och många fler familjer i samma situation dagligen.
– Det känns så absurt på något sätt, den situationen de sitter i. Jag önskar bara att Migrationsverket och domstolen kunde börja titta på saker och ting objektivt, säger han.
Tom Persson menar att Migrationsverket och domstolarnas grundinställning är att familjerna ljuger om sin bakgrund.
– Det här är vanliga familjer. De har ingen anledning att ljuga. De lever i limbo, många får vänta i tre–fyra år innan de får ett slutgiltigt besked. Så ska inte människor behöva ha det, säger han.
För Tom Persson är det tydligt att samtliga dessa familjer har ett stort behov av internationellt skydd.
– Det finns lagar och regler att följa, domstolen hänvisar bara till att deras asylberättelser inte är trovärdiga. Rätten måste börja titta på saker på ett objektivt sätt.
Även han känner en stor maktlöshet i sin önskan att kunna hjälpa familjerna.
– Mitt arbete känns väldigt meningsfullt. Ofta räcker det med att lyssna på en människa för att de ska må lite, lite bättre. Jag försöker hjälpa dem genom att hålla studiecirklar som passar deras behov, säger Tom Persson.
Ett annat problem som Persson vill understryka är bristen på svenskaundervisning.
– De får inte gå på SFI förrän de har fått uppehållstillstånd. De enda som erbjuder språkundervisning till de här människorna är studieförbunden. De mår fruktansvärt dåligt i sina situationer, säger han.