Vindkraftsprojektet seglar på moln
Vindkraftsprojektet i Markbygden seglar i medvind. I går undertecknade Markbygden Vind AB och Enercon ett historiskt avtal, gällande byggandet av 1 100 vindkraftverk för sammanlagt 56 miljarder kronor.
- Jag är både upprymd, stolt och kommer göra allt vad jag kan för att underlätta i tillståndsprocessen, säger landshövding P-O Eriksson.
Foto: Jens Ökvist
Stämningen var exalterad. Upprymd.
Det just signerade kontraktet mellan Markbygden Vind AB (ägt av Svevind) och den tyska vindkraftstillverkaren Enercon bekräftade viljan att ro storsatsningen i hamn, förutsatt att projektet tar sig igenom hela det finmaskiga filter av tillstånd.
Jättekontrakt
Kontraktet är värt 56 m i l j a r d e r kronor.
För den insatsen vill energiproducenterna bygga runt 1 100 nya vindkraftverk i Markbygden.
- Det här handlar om en av Europas största industrisatsningar, konstaterade Piteås kommunalråd Peter Roslund och lyste ikapp med solen i Koler.
Flora av superlativ
Förspelet till vindkraftskoncept föddes när institutionen för meteorologi i Uppsala, efter omfattande mätningar i riket, pekade ut just vidderna över Markbygden som ett exemplariskt blåshål för vindkraft.
Därefter har förarbetet grott, accelererat stegvis för att ta detta jättemilakliv under gårdagen.
I hänförda välgångstal staplades superlativen på hög; landshövding P-O Eriksson var stolt, Svevinds vd Wolfgang Kropp entusiastisk, Enercon-bossen Hans Dieter Kettwig tacksam, och kommunalrådet Roslund talade om en glädjens dag.
I första hand ska nu en pilotanläggning med tolv vindkraftverk byggas i Dragaliden utanför Koler, som försmak över vad som komma skall.
Bygglov finns
Bygglov och giltiga tillstånd finns. Till hösten startar uppförandet av de två första snurrorna. Resterande tio byggs nästa år.
Faller därefter alla tillståndsansökningar på plats varvar megaprojektet igång för fullt 2010.
- Ambitionen är att resa 50 vindkraftverk det första året, och sedan ligga på strax under hundra snurror per år, förklarade Mikael Kyrk, operativ chef vid Svevind.
Varaktiga jobb
Piteå kommun har välsignat projektet på alla fronter.
- Men vi är givetvis angelägna om att det kommer generera i både många jobb, och dessutom varaktiga arbetstillfällen i bygden, säger Peter Roslund.
Det står tämligen klart att en produktion av dessa gigantiska volymer kräver industriell uppbackning - på orten.
- Det är inte tänkbart att frakta betongfundament från Tyskland. Varje verk slukar omkring 450 kubikmeter betong och tillverkning lokalt är ett måste, konstaterade Mikael Kyrk.
Nya fabriker
Förutom en ny betongindustri finns önskemål om att starta en ny sammansättningsfabrik.
Haraholmen pekas ut som tänkbar plats för dessa fabriksetableringar, antingen på den så kallade "Grängestomten", eller den stensatta ytan i anslutning till ett fritidsbåtupplag. Det planeras även för utbyggnad av hamnen för att kunna ta in fler fartyg.
- Vi jobbar hårt för att styra tillverkningen av tornen (3,7 meter höga betongbyggklossar), plus de väldiga rotorbladen på antingen 82 eller 126 meter, till kommunen. Tillverkningen av generatorerna tittar vi också på, säger kommunens näringslivschef Erik Persson.
Tanken är att all produktion så småningom ska avknoppas i sidospår med tillverkning för andra vindkraftsparker i andra regioner. På så sätt ska byggandet hållas levande även efter de 10-15 år som krävs för att resa de 1 100 vindsnurrorna.
110 nya servicejobb
För varje tio vindkraftverk skapas ett varaktigt arbetstillfälle inom service- och underhållsnäringen. Den måttstocken betyder 110 nya arbetstillfällen på sikt på orten.
Upp emot 60 mil nydragen bilväg kommer krävas inom regionen, som utgör femton procent av kommunens totala landyta. Även där skapas nya jobb.
Projektörerna förhandlar även med kommunen om att upprätta öronmärkta energiutbildningar på gymnasienivå för att stå rustat med kompetens inför framtiden.
Totalt beräknas produktionen i vindkraftsparken ge 12 TWh/år, vilket betyder el för ett värde av drygt sju miljoner kronor årligen.
Så jobbar vi med nyheter