Med anledning av den kritik som målats upp av intresseorganisationer och debattörer genomför Sveaskog under hösten ett antal skogsexkursioner med riksdagsledamöter och lokalpolitiker för att ge sin bild av ett hållbart skogsbruk.
- Vi menar att det tas tillräckligt mycket hänsyn vid avverkningar och vill gärna ta debatten nu, säger Esbjörn Wahlberg, pressansvarig vid Sveaskog.
Socialdemokratiska riksdagsledamöterna Sven-Erik Bucht, Leif Pettersson och Karin Åström samt Centerpartiets gruppledare Majvor Sjölund i Piteå var några som deltog i gårdagens exkursion i skogarna utanför Klöverträsk.
Första stoppet var vid ett modernt trakthygge eller kalhygge som det ofta kallas. Femåriga tallplantor sticker upp i det avskalade landskapet där också kantzoner och gamla träd bevarats.
- Sedan 1993 har vi utvecklat hyggesbruket med generell hänsyn i form av lämnade trädgrupper, kantzoner och högstubbar för insekter, säger Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog.
Stort politiskt stöd
Den "svenska skogsbruksmodellen" som ofta kritiseras av miljörörelsen för att utarma den biologiska mångfalden får starkt stöd av samtliga deltagande politiker.
- Vi har en bra modell och en bra grund att stå på. Sedan finns det givetvis mycket man kan göra bättre och här har vi sett exempel där Sveaskog jobbar med förbättringar, säger Sven-Erik Bucht.
Han betonar att den svenska nettovärdesexporten från svenskt skogsbruk bidrar med 129 miljarder kronor. Sven-Erik Bucht ser ingen anledning att förändra det lönsamma svenska skogsbruket med hårdare lagstiftning och tillägger att det inte är en "het fråga" i riksdagshuset.
- Vi är ett av världens mest exportberoende länder och skogsbruket har en stor del i att skapa välstånd i vårt land. Skulle vi slå undan det skulle vi få mindre pengar till miljövårdsåtgärder, mindre pengar till att ta hand om våra gamla och våra barn. Man måste se det i ett större perspektiv, säger han.
"Ljus framtid"
Nästa stopp sker på ett "kalhygge" som har vuxit i 35 år. Skogen är gallrad och det är enkelt att ta sig fram i blåbärsriset.
- Ett hygge fortsätter inte att vara hygge i evig tid. Framtiden är ljus för biologisk mångfald i våra skogar, menar Herman Sundqvist.
Han får ofta höra att hyggesbruket försvårar friluftslivet i skogen och då lyfts kontinuitetsskogsbruket fram som ett föredöme med ökad mångfald och sänkta kostnader för markberedning och plantering.
- Ett skogsbruk utan hyggen framställs väldigt positivt, säger Sundqvist.
Kontinuitetsproblem
Själv lyfter han fram flera problem med modellen som innebär att man hugger ned skogen i omgångar.
- Trakthyggesbrukets genomslag på 50-talet var en reaktion på det storskaliga misslyckandet som det inneburit att sköta skogar på det sättet.
Om andra trädslag än gran ska kunna växa upp i en kontinuitetsskog måste skogen ställas glest och då tappar man också i tillväxt. Enligt Herman Sundqvist gynnas inte heller den biologiska mångfalden i någon större utsträckning.
- Kontinuitetsskogsbruk gör det svårare för oss att bedriva ett lönsamt skogsbruk, både på kort och lång sikt, säger han.
Aktiva åtgärder
Att marken körs sönder vid avverkningar och att skogsstyrelsen underkänner en stor del hyggen i sina uppföljningar är inget Herman Sundqvist tar lätt på. Skogschefen menar att det finns ett utbildningsbehov för att verkligen spara rätt naturträd och planering för att undvika körskador.
- Vår skogsbruksmodell är bra. Men den kan självklart bli bättre.
Sista anhalten är en unik aspdominerad ungskog på 20 hektar som Sveaskog har skapat i Rosfors ekopark för att gynna den biologiska mångfalden. Vitryggad hackspett och flera andra arter ska förhoppningsvis trivas i den sällsynta miljön.
- Istället för att avsätta skog och låta naturen sköta sig själv kan vi göra storverk genom aktiva åtgärder, säger Herman Sundqvist.