I fjol uppmärksammades att Kebnekaises sydtopp var lägre än Nordtoppen – för första gången. Problemet var att det inte stämde. "Det var lite dumt förstås", säger Gunhild Rosqvist.
Läsare med gott minne kommer ihåg: I augusti i fjol kablades nyheten ut – Kebnekaises nordtopp var landets högsta för första gången. Åratal av smältning hade till sist gjort att Sydtoppen krympt så pass att den inte längre var landets högsta. Men det visade sig vara en felmätning.
– Jag brukar alltid mäta i september, men den här mätningen gjordes i augusti och med en mindre precis mätmetod – med en felmarginal på en halvmeter. Det var lite dumt förstås, säger professor Gunhild "Ninis" Rosqvist, föreståndare för Tarfala forskningsstation.
En senare mätning i september 2018 visade att Syd- och Nordtoppen var exakt lika höga.
– Det blev kallare senare i augusti och slutade att smälta ganska snart efter att vi gjort den första mätningen.
Ett år senare har Sydtoppen nu mätts med den mer exakta metod som Ninis Rosqvist använder. Sydtoppen är nu blott 2 095,6 meter över havet – hela 1,2 meter lägre än Nordtoppen (2 096,8 meter över havet).
– För första gången har Sydtoppens höjd med högprecision blivit uppmätt under Nordtoppens. 1,2 meter är en rätt rejäl skillnad så det är inget att ta miste på, säger Rosqvist.
Hon menar att det är bäst att mäta i september, för då uppmäts den maximalt möjliga smältningen. I dagarna har det snöat på Kebnekaise, en indikation på att det slutat smälta för i år.
Att toppen smälter har varit klarlagt under lång tid och Ninis Rosqvist berättar att toppens höjdminskning stämmer bra med forskningsstationens huvudobjekt Storglaciären och dess minskande massa.
– Det finns ett tydligt samband mellan dessa.
Första gången Sydtoppen höjdbestämdes var 1880 av kartografen G.W. Bucht som kom fram till höjden 2 135 meter över havet. En höjd som senare reviderades till 2123 meter över havet. Från 1968 har höjden mätts i stort sett varje år och sedan 1969 har toppen till i dag minskat med 24 meter.
– Under perioder har den behållit sin höjd. Till och med vuxit. Men de sista 10-15 åren har den minskat med nästan en meter per år, säger Ninis Rosqvist.
Kebnekaises sydtopp är som toppglaciär mer exponerad än många andra glaciärer, både till väder och vind samt vandrare.
– När man mäter den högsta punkten så har den nästan varje år flyttat på sig, vilket beror bland annat på hur mycket snö det kommit.
Varenda av Sveriges 250 glaciärer smälter. Det räcker att temperaturen ska stiga över nollan för att smältning ska uppstå, balansen mellan vinter- och sommarhalvåret blir avgörande – helst en kall snörik vinter och en sval sommar. Glaciären på Kebnekaises sydtopp, förklarar Ninis Rosqvist, är en bra symbol för våra glaciärer.
– Den är en jättebra indikator på att fjällmiljön håller på att förändras snabbt.
Vilka konsekvenser kan smältningen få?
– I Sverige är ingen direkt beroende av glaciärer, smältvattnet rinner ner i både reglerade och oreglerade älvar. Ingen svälter i hjäl om de smälter bort. Men att vattendragen påverkas av att glaciärerna smälter bort kan i sig få en effekt på omgivningen.
Snöförhållanden som förändras skulle leda till högre lavinrisker och ytterligare försvåra renbete.
– Kanske är det allvarligast från samhällets perspektiv. Det blir mer riskfyllt och knepigt att behålla kulturnäringar som renskötsel.
Ninis Rosqvist hänvisar också till reportage från i somras om uttorkade fjällbäckar.
– Det ser vi ju också här och smältvattnet från glaciärerna kommer att bli viktigt för jokkarna. Men när glaciärerna på sikt är borta, då blir det mindre vatten.
Att glaciärerna på sikt skulle försvinna är del i en klimatmodell där medeltemperaturen förutspås stiga med fem grader under de kommande femtio åren, en av flera klimatmodeller som används.
– Glaciärernas överlevnad beror helt på det framtida klimatet. Jämför med 1900-talet då medeltemperaturen blivit 1-2 grader varmare, om det på femtio år skulle bli fem grader varmare skulle det påverka glaciärerna kraftigt, säger Ninis Rosqvist.
Problemet är att göra träffsäkra prognoser så långt in i framtiden, vilket är del i forskningen som bedrivs på Tarfala forskningsstation.
– Tyvärr är det så att modellerna för framtida klimat i fjällen inte är så bra. Fjällen är inte så bra representerade och det är något vi arbetar med att ta fram tillsammans med SMHI.
Så att spekulera i hur framtiden blir är svårt, men Ninis Rosqvist håller det för osannolikt att smältningen skulle avstanna.
– Men prognoserna säger att vintrarna ska bli mer snörika, skulle det kombineras med kyligare somrar skulle glaciärerna kunna växa. Men sannolikt kommer smältningen att öka.