Drygt 2,6 miljoner såg premiärprogrammet av Snödrömmar och intresset har varit stort för den samiska julkalendern. Ellá Márge Nutti, från Karesuando, har hyllats för sin insats i huvudrollen som Ristin, storasyster i familjen Gavmo på Gavmofjället.
– Jag är så stolt och så nöjd. I början var jag lite rädd för kritik. Men när den började sändas så fick man bra recensioner direkt och då ändrades allt. Det var helt fantastiskt. Det är väldigt stort för mig, för Sápmi och även för Sverige, säger Ellá Márge Nutti.
Hemma i Karesuando är hon lillasyster och har sex äldre syskon. Det är påfallande många aktörer och artister i en och samma familj. Tre av systrarna har setts på riks-tv under 2024. Systrarna Sara och Hanna har uppträtt i varsin melodifestival, den svenska och den samiska. En av Ellá Márges bröder, Nilsa Aleksander, men även pappa Per Olof, har man kunnat se på bioduken i filmen Stöld som släpptes under året. Där hade Ellá Márge också en mindre roll.
– Det har varit jättemycket i år för hela familjen. Alla är otroligt stolta över mig och de har stöttat mig och är jätteglada. Alla sju syskon sjunger mycket, pappa jojkar och har sjungit mycket sedan jag var liten. Jag och min syster Ayla Gáren lärde oss sjunga på engelska när vi var tre, säger hon.
När frågan kom om hon ville testa för någon karaktär i julkalendern så var hon tveksam till en början. Men efter några turer bestämde Ellá Márge sig för att ställa upp och spela Ristin. Systerrollen Aila, spelas av Hedvig Åhrén, från Östersund.
För den som följt julkalendern kan det noteras att Ellá Márge Nutti ofta filmas i närbilder, där hon uttrycker känslor med liten mimik.
– Ristin visade mycket med ögonen. Jag visste inte att jag kunde göra det, men det var väldigt häftigt. Det var svårt och tufft men jag tog ut det bästa av det. Jag känner att jag kämpade bra med att vara en som försöker rädda saker och vara i en roll där jag inte känner igen mig så mycket. Det är lättare för mig att skådespela då.
Ellá Márge är mångspråkig och behärskar sitt modersmål nordsamiska, men även svenska, norska, lite finska och engelska.
– När jag var liten så brukade jag säga att jag kunde sex språk. Jag kunde skånska också sa jag, säger Ellá Márge och skrattar.
Sydsamiska användes i julkalendern och det skiljer mycket åt mellan de två samiska språken.
– Jag har fått höra sydsamiska sedan jag var liten från min systers mans familj men kan inte prata det själv. Så för mig var uttalen svåra ibland men vi hade en språkcoach. Jag vill inte vara på tv och uttala saker fel.
Hur kändes det som same att vara del av en julkalender baserad på samiska berättelser?
– Jag blev lycklig. Barnet i mig, lilla Ellá Márge, sken. Det är väldigt stort. Jag skulle aldrig kunnat tro att det kommer en samisk julkalender. Det är jättehäftigt och jag blir nästan tårögd när jag tänker på det, säger hon.
Det bästa och viktigaste för henne har varit att ge barnen något lite extra – att bidra till identitet.
– Just nu har jag en systerdotter här och hon är både nord- och sydsame. Hon har fått höra sitt eget språk och var så glad för att få se mig i kalendern. Det är så kul att det är så många barn som kollat, att de får ta del av det, lära sig orden och känna något magiskt med det. Jag kan inte beskriva med ord hur lycklig jag är över hela grejen.
Men det finns också en baksida av myntet. Samtidigt som det första avsnittet sändes, den 1 december, drog en ström av tyckande igång i medier och sociala medier. Sällan, om någon gång, har en julkalender debatterats så flitigt. Som huvudrollsinnehavare kom även 15-åringen att hamna i skottlinjen.
– Det har varit mycket om Greta Thunberg. Helt ärligt förstår jag inte hur man ser det så. Det var en stor chock först när man började skriva om det på sociala medier och kändisar la ut sådant. För mig var det främmande och konstigt. Jag ville se mer om julkalendern och hur jag spelar där men det blev mycket fokus på Greta Thunberg. Hon är grym, så för mig spelar det ingen roll, men det är många som har tryckt på att det är dåligt.
Tyckanden om temat bakom julkalendern har också riktats direkt till henne.
– Många har kontaktat mig och de flesta är positiva men några har skrivit och kommenterat att man tycker att det är konstigt att vi samer ska ha en julkalender. Men det är ju inte våran julkalender utan man bjuder in alla till den. Vi bjuder in alla i vår värld, säger Ellá Márge Nutti.
Föräldrarna, Laila och Per Olof Nutti, är överraskade av hur stort genomslag julkalendern fått.
– Jag hade inte sådana förhoppningar. Jag är väldigt stolt och glad över att hon fick vara med i produktionen. Det är extra viktigt för mig eftersom den är framtagen ur ett samiskt perspektiv. Men att den skulle nå de här höjderna i framgång kunde jag inte se, säger Per Olof.
– Det är extremt positivt. Det är bra att den blivit en succé även för Ellá Márge som hade en huvudroll. Om det varit på ett annat sätt så hade det inte varit så kul för henne. Det är inte många julkalendrar som blivit så omskrivna och räknas som succéer, säger Laila.
De är stolta och glada över dotterns framgång men har samtidigt en obehaglig känsla av den negativa debatten som följt.
– Vi lever i den värld som vi gör. Det här känner vi av utanför julkalendern också. Vi förvarnade om att det kan tas upp politiska aspekter som ligger i tiden just nu och som inte har med julkalendern att göra. Jag tror att det var svårt innan att förstå hur politiska saker ska kunna komma in i en julkalender, säger Laila Nutti.
Hur var det för er som föräldrar att förutse debatten och samtidigt stötta er 15-åring i det hon ville göra?
– Det var och är en balansgång. Vi som bor här har lärt oss och vet hur klimatet är kring det samiska. Men de proportioner som vi sett i den negativa debatten kring julkalendern är olycklig, säger Per Olof Nutti.
Samtidigt som det finns en stolthet för att det sänts en samisk julkalender så finns det också en känsla av att man delat något från sin kultur som inte alla utanför känner till och en oro kring hur det förstås. Det uppstår en delad känsla i det.
– Det samiska temat är nytt för många och samtidigt är det ett kulturellt arv som man ofta inte pratar om. Vissa delar av det här vill vi behålla för oss själva. Det är så vi har vuxit upp och lärt oss. Våra berättelser delas med hela svenska befolkningen och det är många aha-upplevelser som kommer tillbaka till oss. Många har inte vetat om de här berättelserna, säger Per Olof.
Men julkalendern kan ändå ha bidragit till ökad kunskap om det samiska.
– Det positiva i det är att julkalendern har nått fram där politiken inte har nått fram, som exempelvis sydsamiska språket och den samiska kulturen. Men jag är väldigt orolig och ledsen över att man vänder det till något negativt och politiskt som några har gjort - även om det är en helt vanlig, folklig julkalender. Är det värt det priset, att hela tiden bli ifrågasatt, frågar sig Per Olof Nutti.
Ellá Márge Nutti går nu sitt sista år i grundskolan och för 15-åringen finns inga nya planer på att skådespela under den närmsta tiden. Hon fokuserar på skolan.
– Jag går i nian och ska söka till gymnasiet så jag vill satsa på skolan. Men jag hoppas på att få mer erbjudanden för jag vill nog göra mer av det här med skådespeleri, säger Ellá Márge Nutti.