"Norrbotten är mitt hemma"

- När jag vaknade i morse var det sol och jag trodde att det skulle gå att klippa gräset i dag, ropar han ut över gården.
Men någon tur med vädret fick han alltså inte. Det är bara att erkänna sig besegrad och när han långsamt går över det knarrande hallgolvet för att slutligen slå sig ner i en av fåtöljerna i vardagsrummet ser han ändå ganska nöjd ut. Kanske betyder det mer att få spendera lata dagar i huset där han varit de senaste 55 somrarna än att solen skiner?
- Norrbotten är mitt hemma, menar Kjell trots att mer än hälften av hans liv utspelat sig i den kungliga huvudstaden.
- Att behålla banden till människorna här uppe är absolut viktigt. Bara en sån sak som att sätta sig och fiska tillsammans, tända en brasa och njuta av det enkla livet. Jag tror att svenskar överlag har ett behov av just den enkelheten, det är därför vi har husvagnar och sommarstugor.
Enkelhet
Utanför fönstret forsar Kalixälven fram och man kan skymta den eldstad där den just upplockade fisken brukar tillagas. Det Kjell säger om enkelhet låter så rätt, allt som behövs finns ju precis runt husknuten.
Kjell föddes utanför Boden den 31 mars 1953. När han var två år flyttade familjen till Älvsbyn där de sedan bodde tills det var tid för honom och systern att börja gymnasiet.
- På den tiden fanns det inget gymnasium i Älvsbyn och mina föräldrar ville inte att vi skulle vara inneboende i Piteå, så då flyttade hela familjen till Luleå istället.
I samband med den flytten vaknade Kjells filmintresse till liv och när han var 15 år stod det klart att han ville bli regissör eller journalist. Något hans mamma, som arbetade som syokonsulent, starkt ifrågasatte.
- Hon tyckte att det där var till för nån exklusiv klick med storhetsvansinne i Stockholm. Inget som jag skulle hålla på med alltså, ler han snett.
Men Kjell hade bestämt sig. Och i dag är han en av Sveriges största regissörer med filmer som Jägarna, Tomten är far till alla barnen, Grabben i graven bredvid och ett antal Beck-filmer i bagaget. Efter att ha recenserat film i bland annat Norrbottens Kuriren under några år kände han sig redo för nästa steg på resan. Han sökte till Dramatiska institutet, DI, i Stockholm.
Stolt över sina rötter
- 1975 började jag på DI. Jag dundrade in där bland alla intellektuella stockholmare och pratade som jag gör och var som jag är. Det finns ingen anledning att låtsas vara någon annan än sig själv! Det märks tydligt att Kjell är stolt över sina rötter.
Många av de filmer som Kjell regisserat har spelats in i Norrbotten. Det är miljöer som finns här som lockar. Han menar att naturen spelar en större roll i människor liv här, och det speglas i filmerna. Att de manus han jobbat med också gjort sig bra i norrländsk natur är alltså ingen slump. På många sätt speglar de filmer han regisserat honom som person.
- Givetvis väljer jag manus efter vad som tilltalar mig. Ett manus ska gå rakt in i hjärtat. Jag kan ta Tomten är far till alla barnen som exempel. När jag läste manuset första gången kändes det som att jag läste om mitt eget liv. Jag befann mig mitt i storyn. Min särbo har barn från tidigare förhållanden och jag kunde se det dråpliga och vansinniga i situationen. Samma sak var det med Grabben i graven bredvid, den läste jag efter en skilsmässa och jag kände igen mig. Så visst är det så, de filmer jag gjort har betytt något just då av en anledning.
Att sedan få kritik för något som man jobbat med en längre tid har inte alltid varit så lätt. Filmkritiker kastar ibland ifrån sig en hel del hårda ord. Men Kjell menar att han låter det rinna utanpå så mycket som möjligt. Jobbet kan inte ta över allt.
- När det blir för mycket är det viktigt att ha något som kan bryta av tillvaron. Exempelvis brukar jag köra motocross och då finns det inget utrymme att tänka på något annat än just det för då slutar det med att man kör in i en tall och dör! Nej, men du förstår hur jag menar, golf är liksom inget för mig. Jag måste ha något som kräver hela min uppmärksamhet, säger han och gestikulerar vilt.
Konflikträdd
Som regissör beskriver sig Kjell som målmedveten och driven. Han är den som chefar på inspelningsplatsen och har till sin uppgift att saker och ting ska flyta på så smärtfritt som möjligt. Som privatperson lägger han gärna chefen på hyllan.
- Jag tycker att det är ganska skönt att slippa ta beslut här hemma när det gäller exempelvis inredning eller vilken mat vi ska laga. Dessutom är jag en konflikträdd person. Jag gestaltar det gärna på film och är inte rädd att fatta beslut i en jobbsituation. Men det är inte lika lätt när det gäller mitt eget liv. Jag vet att det är en del av livet, men jag gillar det inte, säger han eftertänksamt och fortsätter.
- Jag brukar säga att min bästa sida är att jag är snäll och att min sämsta sida är att jag är för snäll.
Sommaren kommer Kjell till stor del spendera i Ria men det kommer också bli en del jobb. Just nu pågår arbetet med en ny dramaserie som kommer visas på tv till hösten. Livet i Fagervik kommer bli lite av en feel good-serie om en advokatbyrå i en liten stad. Kjell kommer regissera tre avsnitt av tolv. De övriga är uppdelade på tre andra regissörer. Det är inget han ser som ett problem.
- Det gäller bara att enas om en stil och en känsla så det inte märks att vi är flera som delat på jobbet. Pissa in sitt eget revir får man göra när man håller på med sina egna projekt, säger han bestämt och skrattar till.