Nytt björnprojekt ska rädda renarna

Hälften av renkalvarna i Udtja sameby blir björnmat. För att förebygga rendöden ska effekterna av kalvning i hägn och ökad björnjakt i kalvningslandet undersökas.

"Det har varit intressant att jobba med projektet och få belägg för hur många kalvar som blir björnmat. Fast det har varit jobbigt att se alla renkadaver", säger Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby.

"Det har varit intressant att jobba med projektet och få belägg för hur många kalvar som blir björnmat. Fast det har varit jobbigt att se alla renkadaver", säger Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby.

Foto: Privat

KÅBDALIS 2013-01-09 06:00

Björnar dödar fler renkalvar än man tidigare trott. Det visar en fyra år lång studie av Viltskadecenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Udtja sameby, Gällivare skogssameby och Skandinaviska björnprojektet.

Projektet presenterades i december och slår fast att Udtjagruppen i Kåbdalis förlorar cirka 490 renkalvar till björnen varje vår, hälften av hela föryngringen.

- Vi har fått fram unika siffror på hur predationstakten och kalvförlusterna ser ut. Att björnen dödade så mycket renkalv förvånade mig och jag tror det förvånade många andra, säger Jens Karlsson, forskare vid SLU och ansvarig för projektet.

Kalvning i hägn
Regeringen har gett SLU i uppdrag att genomföra en ny fyraårig studie i samma samebyar om hur renkalvning i hägn kan utvecklas samt undersöka hur områdesinriktad jakt på björn skyddar renarna. Universitetet får fem miljoner kronor för att driva projektet.

- Vi ska utfodra dem i hägn och släppa ut dem den 10 juni med sändare. Då får vi svart på vitt ett annat resultat på kalvningen, säger Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby.

Dyrt att utfodra
Kalvning i hägn är den förebyggande åtgärd som förväntas ha störst effekt men rennäringen vill inte se det som en varaktig lösning.

- Det är stora kostnader och otroligt mycket arbete. Vi förlorar hälften av alla kalvar till en förlust på nästan en miljon kronor. En summa man närmar sig om man ska fodra i hägn. Då är det bättre att ta bort björnarna, säger Rune Stokke.

Ni kan inte vaka över kalvarna i skogen under kalvningsperioden?
- Det går inte. Björnarna tar kalv på kvällen och natten och vi har svårt att hitta renarna och röra oss i markerna som översvämmas under snösmältningen.

Låg ersättning
Forskarna vid SLU menar att den ersättning som samebyarna får för björnskador är låg och inte står i proportion till förlusterna. Värdet av de björndödade kalvarna är mellan 750 000 och en miljon kronor i den halva av Udtja sameby som projektet har studerat. Samma grupp får årligen 11 300 kronor i ersättning för björnskador på ren.

- Det är horribelt. Jag ser inget hinder att man gör en uppgradering av ersättningen fort som f-n. Det borde man göra över hela Sapmí, säger Rune Stokke.

Vad vill ni ska hända?
- Vår främsta förhoppning är att få bort alla björnar från kalvningslandet. I slutet av projektet ska vi decimera björnarna som befinner sig i kalvningslandet. Förhoppningsvis utmynnar studien i någon bra metod med effektiv jakt.

fakta Udtja Sameby

Udtja sameby är en skogssameby vilket innebär att renarna är i skogslandet under hela året. Samebyns område är cirka åtta mil långt och tre mil brett, från Tjavelkjaure i nordväst till Tellejaure i sydöst. Udtja gränsar mot samebyarna Tuorpon, Luokta-Mavas, Ståkke och Östra Kikkejaur.

Udtja sameby har ett högsta tillåtna renantal på 2 800 renar och är indelad i två sitor, Udtjagruppen och Rödingsträskgruppen, där Rödingsträskgruppen framförallt håller till i byns östra delar och Udtjagruppen i de västra delarna. Studien av björnpredation på ren genomfördes i Udtjagruppen.

Udtjagruppen består av fem renskötselföretag med sammanlagt cirka 1200 vajor i vinterhjord.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om