Björnens andel i renkalvdöden kartläggs med GPS-sändare

Skogssamebyarna i inlandet uppger att de förlorar cirka hälften av renkalvarna varje år. Nu ska Statens l antbruksuniversitets (SLU) viltskadecenter tillsammans Udtja sameby i Kåbdalis och Svenska björnprojektet undersöka om björnen är anledningen till den ökande kalvdöden.
- I samebyar som Udtja och Gällivare skogs tycks förlusterna ha ökat de senaste åren. Deras enda förklaring är att björnstammen har ökat, inte de andra rovdjuren, säger Jens Karlsson, forskare på Viltskadecenter och ansvarig för projektet.
Förses med radiosändare
Under påskhelgen har en veterinär tillsammans med Udtja skogssameby vägt, undersökt och försett 1 000 dräktiga vajor med GPS-sändare utanför Kåbdalis.
Innan de vajorna kalvar i mitten av maj ska även tio björnar inom samebyn ha fångats och försetts med sändare. GPS-sändarna kommer att signalera när björnen kommer närmare än hundra meter från de märkta renarna.
- Vi ska ha två team som spårar de här björnarna natt och dag och se vilka skador de gör, säger Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby.
Det unika projektet, som finansieras med nio miljoner kronor av Jordbruksdepartementet, har som målsättning att se hur stor del av kalvförlusten som björnen är ansvarig för, samt att göra skyddsjakten på björn mer effektiv genom att skjuta rätt individer.
Stora kalvförluster
Projektet är en tvåårig förstudie och nästa år ska Viltskadecenter genomföra samma undersökning i Gällivare skogssameby, som uppger kalvförluster på närmare 80 procent, enligt forskaren Jens Karlsson.
Rune Stokke i Udtja sameby hoppas att projektet kan stärka deras föraningar.
- De senaste åren har vi haft kalvförluster på 40-60 procent. Jag tror att björnen tar en stor del av dessa kalvar, säger han.
Det är ingen som vet hur stor skada en björn gör på en renhjord. Därför bygger ersättningssystemet för björnskador till samebyar på hur stora deras betesmarker är.
Efter vad projektet visar kan ersättningssystemet komma att göras om, enligt Jens Karlsson, forskare på SLU.
- Alla inser att det är helt galet med ett arealbaserat system. Stora fjällsamebyar med få björnar får mycket mer ersättning än en liten skogssameby som Udtja som har björn över hela sitt kalvningsland.
Udtja sameby hoppas på ett förändrat ersättningssystem, men ser inte högre ersättning som den direkta åtgärden.
- Det viktigaste är att få bort björnarna som tar mycket kalv, säger Rune Stokke.

Björnens andel i renkalvdöden kartläggs med GPS-sändare

Renvajorna i skogssamebyarna föder sina kalvar i mitten av maj. Några månader senare är hälften försvunna. I ett unikt ren- och rovdjursprojekt märks 1 000 dräktiga vajor och tio björnar med GPS-sändare för att kartlägga hur många kalvar björnen dödar.