Hon är pusselläggaren som kastar sig från den ena till det andra. Från att ackreditera en fransk frilansjournalist till att sätta ut knallarna.
– Just marknadsområdet är ett gigantiskt pussel att lägga. När marknadsplatserna ska fördelas måste vi förhålla oss till lyktstolpar, brandposter och björkar som vi har ganska många av. Innehållsmässigt gäller det också att det inte bara blir karameller, eller bara hantverk, utan att mixen är bra, säger Birgitta Nilsson, marknadsgeneral.
Marknadsplatsen består i år av ungefär 400 stånd där varje stånd är tre meter. Eftersom en del har fler platser landar antal utställare på omkring 170.
– Det ligger ganska stadigt år efter år. Det finns även försäljare på Västra skolan, matmarknad på Kajtumgården och inte att förglömma Samernas utbildningscentrum. Därmed tillkommer ytterligare ett hundratal försäljare, räknar Birgitta Nilsson mellan tummen och pekfingret.
Vad gör Jokkmokks marknad så speciell?
– Den är speciell på många sätt. Just att det inte bara är marknad, utan så mycket annat runt omkring med konserter och vinteraktiviteter, utställningar och föredrag. Det är väldigt brett, säger Birgitta.
Jokkmokks marknad är en välsmakande soppa där många olika kockar bidrar med sin speciella krydda. Birgitta Nilsson roddar med grunden och infrastrukturen, sen jobbar kultur- och fritidsförvaltningen, gatukontoret, museet, alla företag, föreningar och institutioner med sina delar. Och till sist sammanställer Birgitta det trycka programmet.
– Nu har den samiska översättningen kommit som jag ska lägga ut på webben, säger hon.
Vad är roligast med marknaden?
– Blandningen av allt och att det är så många som är inblandade och gör sina egna grejer. Det finns alltid något för alla att ta del av. Utbudet är mycket stort och därför är det nästan omöjligt att hålla koll på allt.
Som att kungen och drottningen kommer?
– Jag är relativt säker på att det är Sametinget som har bjudit in dem, men jag känner tyvärr inte till deras program. Förmodligen kommer de att vara här på torsdagen den 6 februari då det är Samefolkets dag. Det är deras arrangemang. Ibland får jag veta saker, ibland inte. Samtidigt tycker jag att det är ganska häftigt att det kan poppa upp grejer ingen har någon aning om, säger Birgitta.
Hur är det att jobba med marknaden?
– Det är en ynnest att få jobba med någonting som innebär att människor får ha roligt. Även om jag själv aldrig hinner uppleva marknaden.
Flest antal besökare hade marknaden under jubileumsåret 2005 får marknaden firade 400 år. Då kom 76 000 besökare. Sedan dess har det legat ganska stadigt och de räknar med 40 000 till 45 000 besökare i år.
– Det är svårt att räkna exakt och det kanske inte alls stämmer, men vi måste räkna på samma sätt varje år för att få jämförelsebara siffror över tid, säger Birgitta Nilsson.
Hur påverkar vädret?
– Blir det 40 grader kallt så är vi nere på 20 000 till 25 000 besökare. Och är det som i dag, ett par minusgrader, så kan det bli upp emot 50 000 besökare.
Varför tror du att marknaden är så populär?
– Dels för att den är så gammal, dels för att vi egentligen inte har rört så mycket i den – marknaden är fortfarande traditionsrik. Vi försöker förändra, men gör det försiktigt.
Hur går tankarna såhär inpå marknaden?
– Det finns många praktiska detaljer som jag hela tiden måste tänka på; trafikläget, vädret, toaletter, hittar folk rätt … och är det något som jag har glömt!, säger Birgitta och skrattar.