Det var i måndags som renskötare meddelade länsstyrelsen att de hittat vargspår tre mil väster om Kåbdalis. Inte bara från en, utan flera individer. I veckan har länsstyrelsens naturbevakare tillsammans med samebyn försökt spåra vargarna både med hjälp av snöskoter och helikopter.
- När det finns rapport om flera individer behövs en bra överblick vilket man får från luften vid goda spårningsförhållanden, säger Karina Lövgren, chef för länsstyrelsens fältenhet.
Hittills har spårarna dokumenterat tre varglöpor (vargspår). De har dock inte kunnat följas tillräckligt långt för att länsstyrelsens naturbevakare med säkerhet ska kunna konstatera att de är tillsammans i en samlad grupp.
- Det kom lite snö och sedan har blåsten gjort att spåren drivit igen, berättar Stokke.
Vargflockar är ovanliga inom renskötselområdet. I Norrbotten har det inte förekommit på många år.
Även om vargspåren upptäcktes i måndags tror Rune Stokke att djuren kan ha befunnit sig i trakten en längre tid.
- De verkar bekanta med området.
Bland annat hittar vargarna tillbaka till kryphålen i det tio mil långa stängsel som skiljer Udtja och Luokta Mavas samebyar åt.
- Vargarna söker sig också till gamla kadaver.
Försluten av renkalvar uppges ha varit ovanligt stor i år. För Stokkes del hela 37 procent. Normalt brukar en renkalv av fem gå förlorad.
- Vi har mycket björn i området men även en del lodjurs- och järvföryngringar. Att då även få in en vargflock i renskötselområdet är väldigt allvarligt. Inte bara för vår sameby utan hela inlandet.
Vargarna kan också vara orsaken till att renflockarna skingrats.
- Vi hade 400 djur samlade strax söder om Kåbdalis efter brunsten. Men den flocken skingrades till mindre grupper om 15 till 20 renar. Det kan ha varit vargen som skrämt dem.
Spillning från vad som kan vara en varg har hittats. Prov ska skickas för analys och förhoppningsvis ge svar på vilket kön djuret har och varifrån det kommer. För länsstyrelsen är det viktigt att veta om det är en varg med östligt ursprung.
- Möjligheterna för den svenska vargstammen att överleva bygger på att vargar österifrån når den mellansvenska vargpopulationen, säger Jan Olov Westerberg, chef för länsstyrelsens miljöavdelning.
Om vargarna kan spåras kommer de att sövas och förses med halsband och GPS-mottagare.
- Det är nödvändigt för att kunna följa vargarna med den noggrannhet som krävs i nuvarande regelverk. En traditionell spårning drar stora resurser. I och med märkningen får vi avsevärt bättre förutsättningar att undersöka vilken faktisk skada som vargarna gör, förklarar Karina Lövgren.