Som bomull om hjärtat
JävrebynJävrebyn
Foto: Stina Haglund/Scanpix
Efterrätter var inte vanliga i vardagslag. Då de förekom var de mest som kräm på blandad frukt, bär eller rabarber. De åts med mjölk eller kanske en gräddskvätt. Grädden var man rädd om. Den skulle kärnas till smör. Ett sätt att ta vara på vetebröd som började bli torrt var att göra brödpudding. Man lade brödskivor, sylt eller kanel och socker i några varv, hällde på lite mjölk och gräddade. Gott till kaffe eller som efterrätt.
Julmaten. Lutfisken lutades i de flesta hem. Många hade en julgris, som slaktades i slutet på november eller början på december. Från den fick man skinka och styckningsdelar till syltor av olika slag. Julmaten innehöll skinka, syltor flera sorter, sillsallad, ost, köttbullar, inlagd sill och grisfötter. Det var inte mycket mat på dem, men de var goda att gnaga på. Man kunde även göra aladåb på dem. Risgrynsgröt med kanel och socker, eller sylt, gärna på plommon, och mjölk eller grädde. Brödet var hembakad limpa, och förstås tunnbröd. På julaftons förmiddag åts blöta (dopp i gryta) på skinkspadet och tunnbröd. Julmaten serverades ofta med råskalad potatis. Var det gäster var potatisen alltid råskalad. Juldagsmorgon åt vi i mitt hem blodkorv, som var gjord på grisblod, fläsktärningar, korn och vetemjöl och kryddades med salt, peppar och mynta. Den var mättande så man blev inte hungrig på hela dagen. Korven åts med smör och lingonsylt. Måltidsdryck var mjölk, lingondricka och svagdricka. Hemmagjord dricka var gjord på vatten, socker, jäst och något smakämne t. ex te eller enbär. Fick den stå några dagar kunde man nog bli full och lycklig av den, för att citera en gammal djupt religös man.
Efterrätterna under jul och även eljest, då det skulle vara extra, var ofta vattlingon (stora välmogna lingon förvarades på flaska, med kokt vatten, som svalnat innan det hälldes på bären). Bär och sylt med vispad grädde, även kräm med vispad grädde. Tårta var mycket populär i alla sammanhang. Variationerna var hur många som helst, beroende på matlagarens förmåga och tillgång på ingredienser. Tårtan har nu ersatts med kladdkaka i varje fall hos ungdomen. Ungdomarna roade sig med att äta önskebär. Var och en tog en sked vattlingon på sin tallrik. Önskade tyst. Man åt laget runt, tre bär åt gången. Gick det jämnt upp, skulle det man önskat sig slå in.
Eftersom mat är halva födan skrev jag mycket om just mat och matvanor ...
Så jobbar vi med nyheter