För 60 år sedan fick man köpa en banan per barn
Katri Berglund fortsätter att plocka ur minnenas arkiv. Den här gången handlar det om blankstyrkning, konservering och kyrkhelger.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Den lösa kragen fästes med en speciell knapp bak i nacken, och en fram på halsen. Det fanns enkla kragar med utvikta uddar, så hakan fick plats. Dubbelvikta kragar blev vanliga, och ansågs bekvämare. Även de var lösa. Så småningom blev kragen fast, men länge styvstärktes den och skjortan mjukstärktes.
Blankstrykerskan hade en speciell kamin. Överdelen var gjord för att placera små strykjärn på. Det var väl för att komma åt i alla hörn vid strykningen. Resultatet var blanka och släta plagg. Man kunde begära vilken grad av stärkning man ville ha. De flesta män tycker att stärkkrage är obekväm. Vad de tänkte på "fadermördarnas" tid, kan man bara gissa. Nu kan man se män i t-shirt, även i officiella sammanhang, nu då skjortorna är så mjuka och sköna. En man i kostym, skjorta och slips är snyggt.
Vi utnyttjade kylan och frös mat för förvaring under vinter. Då frysboxarna kom någon gång på 60-talet, blev de fort populära. Man kunde ha maten frusen hela året om beroende av vädret. Tidigare hade vi konserverat i glasburkar. Nackdelen var bl.a. att locken kunde släppa och då blev maten förstörd, om man inte hade turen att se det genast. All mat smakade lika. Dessutom var det ett tidsödande arbete.
Jag minns en juldag då mamma stekte och lagade mat hela dagen. De hade fryst mat så att det skulle räcka hela helgtiden, men vädret slog om så det blev blidväder. Då fanns inget annat att göra än att laga upp allt och konservera det mesta. Då frysboxarna kom köpte man inte så stora. Man hade ju ingen erfarenhet, men man lärde sig. Nu är frysboxarna större och nu fryser man kött, fisk, bär, bröd, matrester, ja allt som ska sparas. Smaken förändras inte mycket. Glassen kom tror jag någon gång på 40-talet eller 50-talet och blev fort populärt både bland barn och vuxna.
Minnesbilden är mycket otydlig. Kanske någon minns bättre. Äpplen fanns det är ju svensk frukt, en apelsinbåt hade kommit och vi fick köpa, men hur mycket? 1949 fick man köpa en banan per barn. Det var litet men gott.
Vid kyrkhelg for man till Öjebyn och bodde i kyrkstugan, gick i kyrkan och däremellan hälsade på varandra i de olika stugorna, drack kaffe och pratade. Om jag minns rätt var påsk gammeldomshelg. Pingst och Mikaeli var ungdomshelg. Även då var det kyrkobesök, och som en präst sade, var det nog bra att ungdomar från olika byar träffades, började sällskapa och gifte sig. Det minskade inaveln ute i byarna.
En man berättade om en kyrkhelg. Han och hans kamrat cyklade till Öjebyn. Som de inte hade någon kyrkstuga måste de försöka bli bekanta med två flickor, som hade kyrkstuga. Det lyckades och efter den tidens sed skulle killarna övernatta hos flickorna. Längs ena väggen stod två "kökssoffor" och ett sofflock var uppställt mellan dem.
De kröp i säng. Min sagesman berättade att flickan och han låg och hörde på konversationen i den andra sängen. Den rörde sig om hur årsväxten hade varit, hur potatisskörden blivit. Sedan blev det tyst en stund då hörde de flickan säga "nä, nä" och killen "vo jer du kito" (va är du kittlig). Då jag frågade hur de varit i den andra sängen fick jag bara ett gapskratt till svar.
Så jobbar vi med nyheter