Ukrainska medborgaren Vasyl Kozak tog sig igenom säkerhetskontrollen i Moskva efter långa förhör.
Ryska läkaren Anna Ignatenko och ukrainska journalisten Vasyl Kozak bodde i Moskva när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Paret började öppet att motsätta sig Putins aggressionskrig.
– Jag var kritisk mot Putin redan innan kriget och när invasionen skedde började jag gå på demonstrationer, men det blev jättefarligt. Vi riskerade fängelse, säger Anna Ignatenko, 28 år.
Vasyl och Anna träffades på nätet och gifte sig 2021. Han lämnade sitt hem i Khmelnytskyi Oblast-regionen i västra Ukraina och flyttade till Anna i Moskva där han började jobba på en tidning där han skrev artiklar om vetenskap och sociala problem.
– Jag skrev inte om politik, men när kriget började så började jag också skriva politiska texter mot Ryssland. Bland annat försökte vi hjälpa flyktingar i ockuperade territorier, säger Vasyl Kozak, 26.
När tonen hårdnade mot kritiker och allt fler oberoende medier stämplades som utländska agenter av Kreml bestämde sig paret för att lämna landet och åka till Vasyls släkting i Jävre som bjöd in dem att bo hos dem.
– Det kändes inte säkert att stanna kvar och vi ville inte heller vara i Ryssland av moraliska skäl, säger Anna Ignatenko.
I juni 2022 rensade Vasyl Kozak telefonen på allt som förknippade honom med journalistik och åkte till flygplatsen i Moskva med sin hustru.
– Det var hemskt. Jag kunde gå genom, men Vasyl som har ukrainskt pass fick sitta länge i ett förhörsrum, säger Anna Ignatenko.
– De undersökte min telefon, mina papper och frågade ut mig om min familj. De undersökte min kropp efter tatueringar som stöttar Ukraina, säger Vasyl Kozak.
Efter långa förhör med ryska säkerhetstjänsten på flygplatsen tog sig paret till slut vidare till Turkiet och senare Sverige. Eftersom paret flydde från Ryssland, och inte Ukraina, fick de inte skydd enligt massflyktsdirektivet. I stället blev paret asylsökande. I dag har de bott i över 1,5 år i ett gårdshus som ägs av Vasyls släkting.
– Vi fortsätter hjälpa Ukraina genom kamp mot rysk propaganda, vi ger sanningsenliga nyheter via sociala medier. Jag lär mig svenska medan jag jobbar som läkarassistent på internmedicin vid Piteå sjukhus.
Anna Ignatenko tillbringar mycket av sin lediga tid i sitt kontor som hon inrett i ett gårdshus som ägs av en släkting till Vasyl Kozak.
Utbildade neurologen Anna Ignatenko fick först jobb som vårdbiträde och senare som läkarassistent. Förhoppningen är att skaffa svensk läkarlegitimation, men hon inser att det kan ta några år. Nästan all ledig tid ägnar hon åt att studera svenska språket och svensk sjukvård som senare gör att hon kan klara kunskapsprovet.
– Jag förstår att det är en lång process, men alla är väldigt hjälpsamma. Jag har en underbar chef och kollegor. Det är jättekul att vara på jobbet och det känns också jätteviktigt att vi kan försörja oss och betala räkningarna själva, säger hon.
Medan Anna stundtals kan släppa tankarna på kriget under sina arbetspass på sjukhuset så lever Vasyl med det dygnet runt. Han jobbar som frilansjournalist åt olika medier som bevakar Ukrainakriget, bland annat den oberoende nyhetssajten Meduza som förbjudits i Ryssland.
– Varje dag händer det något hemskt och han belyser det. Vi pratar om kriget varje dag och tänker på dem som är utsatta, säger Anna.
"Vår framtid är osäker och risken att vi delas upp på grund av våra olika medborgarskap är stor", säger ryska Anna Ignatenko som bor i Jävre med sin ukrainska make Vasyl Kozak.
Samtidigt gnager det en oro om deras egen framtid. Båda vill stanna i Piteå, men vad som händer med asylprocessen vet ingen. Risken är att de kommer att delas upp om de inte får uppehållstillstånd i Sverige.
– Om jag hamnar i Ryssland riskerar jag att tvingas tjänstgöra i armén eller fängslas på grund av mina åsikter och koppling till Ukraina. Nyheter om utvisningar i liknande situationer ökar min rädsla. Samtidigt kan jag inte åka till Ukraina. Det pågår krig och vi är oroliga för vår säkerhet. Dessutom är det nästan omöjligt för ryska medborgare att ta sig in i Ukraina, säger Anna Ignatenko.
Under förra året fick 65 ryska medborgare asyl i Sverige – 343 fick avslag. Massflyktsdirektivet som berör ukrainska flyktingar kan bara ge tillfälligt skydd i max tre år och kan inte förlängas efter 4 mars 2025. Regeringen utreder vilka regler som ska gälla för dem som inte kan återvända till Ukraina efter det datumet.
– Vi älskar Sverige och hoppas att vi och andra som motsätter sig kriget ska få möjlighet att stanna i Sverige. Här kan vi jobba och på distans hjälpa Ukraina vidare. Det kan vi inte om vi måste lämna, säger Anna.