Rastplats Jävre är ett populärt turistmål med det böljande blå havet i bakgrunden och Skags fyr som väcker minnen från en svunnen tid. Just denna soliga augustidag är inget undantag. Från överallt och ingenstans svänger det in bilar från E4:an in till rastplatsen för att antingen sträcka på benen efter en lång körning, ta ett besök till Bea's Rökeri och hamnkafé eller insupa den storslagna utsikten från fyren.
Svindlande höjder
Pitebon Maire Hällgren tillsammans med barnbarnen Isak och Maja Viklund har precis kommit nerifrån fyren och det var minst sagt blandade reaktioner efteråt. Åtminstone för mormor Maire.
–Man går och går och går och jag var yr när jag kom upp, nä det var obehagligt, säger hon och ruskar på huvudet.
Däremot får Rastplats Jävre tummen upp för den välsmakande maten som tillhandahålls.
–I Jävre finns gott fika och mat. Vi har ätit laxsallad som var jättegod.
Köpt sommarstuga
En bit längre ner från fyren sitter bröderna Måns och Pontus Nilsson från Luleå och leker med hink och spade vid Beachvolleyboll området. Mamma Madelene Nilsson och mormor Inga-Lill Rönnböck håller uppsikt.
–Jag har alltid tyckt att det varit vackert i Jävre, men man har ju åkt 110 igenom här, säger Inga-Lill och fortsätter.
–Jag köpte mig därför ett gammalt rött hus som ligger strax ovanför båthamnen som jag kan ha som sommarstuga.
Anrik gård & ståtlig tupp
Borta på Norra Hedvägen huserar familjen Eriksson som är stolta ägare till en av Jävres fem äldsta Norrbottensgårdar.
–Det är min mormors hemställe och det har gått i arv. Vår släkt har bott här sedan 20-talet, så det börjar närma sig hundra år nu, säger Anders Eriksson.
Vidare berättar Anders att gården är byggd före år 1750 och att det är hans släkt på pappans sida som byggt huset från början. Något som framkom vid en släktforskning.
PT noterar rätt snart att gården kryllar av höns av olika slag och efter en stund kommer en ståtlig tupp med en stor beundrarskara efter sig.
–Det är David och gänget, säger Anders.
Tuppen David visar det sig, är förutom sitt stiliga yttre och med sitt vänliga sinnelag, en tupp som ibland kan sätta andra tuppar på plats när det behövs.
–Vi har runt 24 stycken vuxna höns och två tuppar. Den andra tuppen vägrar gå ut för han är rädd. David har väl gett han smörj.
Händiga seniorer
Längs med Barksjövägen finns det möjlighet för den som vill stanna upp och vila ett slag, en träbänk signerad äkta paret Sven-Olof och Vera Brännström.
När PT svänger in på gården är de i full färd med att hiva in ved till vedboden. Till sin hjälp har de Veras syster som dessförinnan varit ute i skogen och plockat flera hinkar med blåbär.
–Det har blivit mycket blåbärsdricka nu. Det är mycket gott och hälsosamt, säger Vera Brännström och de två andra nickar instämmande.
Sven-Olof och Vera Brännström har många projekt bakom sig. En utav alla dessa projekt är ett gäng med miniatyr-byggnader som nuförtiden står välplacerade intill huset.
Tog det inte lång tid att få i ordning dessa byggnader?
–Nja, det tar inte så lång tid säger Vera.
Är det inte meningen att man ska ta det lite lugnare när man blivit pensionär?
–Man kan ju inte sitta med armarna i kors, säger hon med ett skratt.