God insats för en glad påsk

Debut som påskkärring, klart att det är lite nervöst för Siri Söderberg, 4. Dessbättre är hon uppbackad av mera erfaret folk som storasyster Julia, 7, samt syskonen Sara, 7, och Elin Fjällström, 6.

Nervös? Jo, det är ju första gången. Men Siri Söderberg, 4, kan luta sig mot mera erfaret folk.

Nervös? Jo, det är ju första gången. Men Siri Söderberg, 4, kan luta sig mot mera erfaret folk.

Foto: Gunnar Westergren

JÄVRE2013-03-30 06:00

Jodå, traditionens färgglada utstyrslar kommer att fladdra förbi kvartersgårdarna runt Jävre även denna påsk.

Det ska två syskonpar se till.

Och viss vana finns.

Elin Fjällström, 6, var med redan i fjol då hon och storasyster Sara traskade runt bland byborna med bjudgodis i bagaget.

- Jag hade tio godisar, minns Elin.

- Men jag åt upp åtta själv. Så jag bjöd bara bort två, avslöjar hon och möts av den övriga trions förstående blickar.

För så kan man faktiskt göra. Det finns liksom inga jätteprecisa regler, förklarar Sara utifrån den erfarenhet hon skaffade i fjol.

Egna teckningar
- Kanske ger vi bort teckningar, inflikar Julia Söderberg.

Klart är i alla fall valet av klädkollektion med tillhörande hucklen, samt inköpen av ansiktsfärg.

Elin är dock sminkad med vattenfärg och viss fruktan närs för att färgen kan flagna om hon skulle råka hamna i snön.

"Uti gångvägen"
Kvastar och kaffepannor är i vart fall ordnat, och därmed ligger scenen öppen för den unga
kvartetten att agera.

Och föreställningen kommer alltså utspela sig i Jävre, närmare bestämt "i kvarteret och nere uti gångvägen", för att citera Sara Fjällström.

Kanhända kommer ortens medborgare att få sig bjudgodis till livs, även om regelverket på den punkten inte tycks helt glasklart.

FAKTA Påskkärring

Påskkärring är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen, för att sedan återvända på påskdagen.

Idén med påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor.

På 1660- och 1670-talen var häxprocesserna som värst i Sverige och fick ödesdigra avslut för utpekade häxor.

För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av påskbrasor, majbrasor och påsksmällare.

Traditionen med att barn klär ut sig till påskkärringar inleddes i Sverige i början på 1800-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om