* Se alla bilder i bildspelet ovan!
.
Under åtta års tid bodde Linda Hellström några hundra meter från sitt nuvarande hem, som en gång i tiden var känt som Åhmans slakteri och butik.
– Jag tänkte ofta att det var så mysigt, det var lite Bullerbykänsla över gården – men jag hade ingen tanke på att jag någon gång skulle bo här, säger hon.
.
I de dokument som Linda har hittat står det att huset byggdes 1909, ett årtal som många gånger skrevs in när man inte kände till det exakta byggåret.
– Jag tror att huset är äldre än så, säger Linda som har försökt forska i husets historia.
Tidigare bodde här ett syskonpar, som tillsammans drev Åhmans slakteri. Uthuslängan med plats för boskap, själva slakteriet, kylrum och rökeri finns kvar liksom andra byggnader som hade olika funktioner i produktionskedjan.
Nedervåningen i bostadshuset fungerade som butik medan syskonparet bodde på övre plan.
Det finns få detaljer som vittnar om butikstiden. Linda berättar att det anordnades en auktion när butiken avvecklades, där det mesta såldes bort.
Sedan dess är huset också renoverat och utbyggt i omgångar.
.
När Linda och hennes sambo Simon renoverade hallen nyligen hittade de en utriven tidningssida i golvet. Svaga blyertsstreck med sirlig skrivstil formar orden "Fröken Elisabeth Åhman, Jävrebyn", i marginalen.
Linda värdesätter alla små ting som vittnar om gårdens historia.
– Simons morbror jobbade här som ung och när han hälsade på gick vi runt och han berättade om hur saker gick till. Bland annat visade han en gömd dörr i grunden på ett uthus. Där nere saltade de tydligen in julskinkor en gång i tiden.
.
Efter syskonparet Åhman blev de nya ägarna Tage Skoog och hans familj. På sin blogg berättar Tage Skoog om när hans familj en gång i tiden köpte fastigheten. Han skriver att den fungerat som jordbruk, poststation och gästgivargård, skjutsstation och senare slakteri och livsmedelshandel.
Det var familjen Skoog som gjorde om mangårdsbyggnaden till ett vanligt bostadshus.
Han berättar att gamla fina saker bevarades, som det gamla taket i det som blev finrum. Han skriver också att "butiken blev till ett stort allrum där vi trivdes förfärligt bra".
.
När Linda och Simon köpte huset var det i fint skick.
– Men vi ville ändå sätta vår egen prägel på det och med tiden har vi byggt en större groventré och ett ombonat uterum. Det finns både för- och nackdelar med att ha ett stort, gammalt hus med flera uthus. Det finns alltid något att göra, men det känns som om det följer ett ansvar med att äga en sådan här gård, att man ska ta hand om den, säger Linda.
Känslan för huset har vuxit med tiden.
– Jag älskar det här huset nu. Det är knarrigt och skevt, allt är verkligen inte tipptopp men det är charmigt och tillåtande på något sätt och det är skönt eftersom huset slits ganska mycket med tre barn hemma på heltid, säger Linda, som är föräldraledig från jobbet som förskollärare sedan fem år tillbaka.
.
Med sex personer i familjen är det inga problem att fylla upp alla rum.
– En av de bästa sakerna är de stora sällskapsytorna. När det är kalas eller jul så rymmer vi hela stora släkten utan problem. Det är verkligen lyx eftersom familjen är det viktigaste som finns, säger Linda.
Men att fylla det stora huset med möbler har tagit tid. Linda har införskaffat många skåp, bord och stolar på loppisar.
– Jag älskar att fynda i andra hand och gamla möbler har en speciell plats i mitt hjärta. Det bästa jag vet är att slipa och måla möbler, jag skulle gärna göra det mer men just nu har jag inte riktigt den tiden. Jag är en drömmare av rang och kan sväva iväg i mina tankar om framtida projekt. Det är så roligt.
.
Något annat Linda drömmer om är att kunna åka tillbaka i tiden för att vara med en dag på gården när den fungerade som slakteri.
– Det skulle vara så roligt att få se allt i full gång. Hur det såg ut, vad människor sa och var alla grejor fanns och hur de användes.