Det var mannens försvarare Lars Grönberg som yrkade att han skulle försättas på fri fot, då han menade att det saknades grund för fortsatt häktning.
– Det har vid två tillfällen varit tveksamt om häktningen skulle kvarstå. I nuläget finns det ingenting som talar för fortsatt brottslighet, sade advokaten i sin slutplädering.
Efter en lång överläggning beslutade så rådmannen Katarina Lindgren att den misstänkte släpps fri i väntan på en rättspsykiatrisk undersökning. Något domsdatum är således inte utsatt. Det var kammaråklagaren Klara Dahlström som yrkade att den misstänkte skall genomgå en rättspsykiatrisk undersökning och försvaret hade ingen erinran mot detta.
Åklagaren yrkade i första hand att mannen döms för försök till mord, en brottsrubricering som hon menar har ett straffvärde om åtta års fängelse.
– Det måste ses som försvårande att målsägande angripits när han låg och sov, på en plats där han förväntas kunna känna sig trygg och tillsammans med en person som han litat på i många år, sade Klara Dahlström.
Hon använde begreppet "skyddslös", något som advokaten förkastade.
– Skyddslösa är små barn, gamla och invalidiserade människor. Det är överdrivet att beskriva målsägande i det här fallet som skyddslös, sade Lars Grönberg.
Vidare menade advokaten att hans klient helt och hållet saknat uppsåt till att skada sin vän.
– I den här situationen har min klient angripit en person som han inte uppfattar som NN. Han har alltså haft uppsåt att skada någon person, men inte målsägande, säger Grönberg.
Han nämner vållande till kroppsskada, misshandel och grov misshandel. Men synnerligen grov misshandel, som var åklagarens andrahandsyrkande, avfärdar han helt.
När det gäller rubriceringen ligger alltså fortfarande alla tänkbara förslag kvar på bordet och Katarina Lindgren sade ingenting om det i samband med rättegångens avslutning.
– Jag uttalar mig inte om rubriceringen, sade hon.
Stämningen var till en början tryckt när de två kamraterna möttes i rätten. Målsäganden undvek sin före detta bästa väns blick och den tilltalade brast flera gånger ut i gråt, när händelseförloppet avhandlades.
– Jag kommer inte ihåg nånting av det som hände. Det är inte förrän på fredagen veckan efter som mitt minne kommer tillbaka. Jag var inte ens orolig de fem första dagarna i häktet, för jag var helt säker på att jag var oskyldig, berättade den misstänkte mannen i 60-årsåldern.