Fjällen runt Hornavan sträcker sig upp mot himlen. Men nerifrån isen kan man inte se det. Regnmolnen kapar fjälltopparna och rör sig oroväckande snabbt mot den lilla grupp av kvinnor som sitter och fiskar. Men varken Annika Persson, Carina Dahlberg eller Annika Westerlund verkar märka det. För den här veckan bygger på fisket, och då kan inte småsaker som väder spela in.
Bra fiskeväder
- Visst är det fantastiskt när solen skiner, men det här är också bra fiskeväder, säger Carina.
Sedan tio år tillbaka har de tre vännerna vigt en vecka varje år åt fiske i Jäckvik.
- Det är ett sätt att ladda batterierna, säger Annika Persson.
Och eftersom de inte bor på samma ort och hinner ses så ofta, har de mycket att ta igen när de väl ses. Och när de fiskar finns all tid i världen för samtal.
- Varje morgon runt nio åker vi ut på isen, sen kommer vi inte hem före fem, berättar Annika Westerlund.
Två skotrar, en pulka, en motorisborr och en rejäl matsäck är allt de behöver för en heldag på isen.
Nappar dåligt
- Det händer att folk frågar om vi inte behöver hjälp av en man för att köra skoter och borra hål. Men varför skulle vi behöva det? säger Carina Dahlberg.
Det nappar dåligt den dag Nyheter i Norr hälsar på. Lika delar teknik och tur spelar in menar vännerna. Ibland får man mycket, ibland inget alls. Men för att försäkra sig om att det inte är betet det handlar om har de provat olika varianter. Oftast använder de maggot, men såväl räkor som grönsaker har gett napp.
Åta kilo matfisk
För några dagar sedan fick de åtta kilo matfisk med sig hem. Men fisken lägger de i frysen. Under Jäckvikveckan är det tradition att äta surströmming, ärtsoppa med varm punsch och palt. Samma sak varje år.
- Efter maten brukar vi spela spel. Men det blir alltid tidiga kvällar, för varje morgon klockan nio står vi på isen igen, säger Annika Persson.