Svenskfödda personer med mammor frÄn icke-vÀstliga lÀnder hade en lÀgre födelsevikt jÀmfört med dem vars mödrar föddes i Sverige. Det visar en ny stor studie av forskare frÄn bland annat Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Global Health.
ââDet Ă€r inte ovĂ€ntat, utan mer förbryllande i en svensk kontext dĂ€r det finns tillgĂ„ng till universell hĂ€lso- och sjukvĂ„rd och utbildning. Vi har ocksĂ„ kunnat justera för mĂ„nga av de faktorer som vi tror skiljer sig Ă„t inom grupperna, men fortfarande observerar vi dessa enorma skillnader, sĂ€ger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen pĂ„ Stockholms universitet och studiens försteförfattare.
I studien har forskarna tittat pÄ födelsevikten hos tvÄ generationer kvinnor födda i Sverige, som kopplades samman med sina antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar, och jÀmfört skillnaderna över tid.
Personerna delades ocksĂ„ in i grupper utifrĂ„n födelseland. I gruppen icke-vĂ€stliga lĂ€nder ingick personer med ursprung i Chile, Turkiet, Libanon, Iran, Irak och Ăstafrika, övriga Afrika, Sydamerika och Asien.
147 gram mindre
Forskarna analyserade bland annat risken för en lÄg födelsevikt pÄ under 2 500 gram, och fann att den var större för personer med rötter frÄn icke-vÀstliga lÀnder, jÀmfört med personer med svensk bakgrund.
Skillnaderna ökade dessutom kraftigt för personernas barn. Den tredje generationen med rötter i icke-vÀstliga lÀnder vÀgde cirka 147 gram mindre vid födseln jÀmfört med dem med svensk bakgrund, enligt undersökningen. Som referens har mÄttlig rökning under graviditeten kopplats till en lÀgre födelsevikt pÄ cirka 200 gram, enligt forskarna.
ââDet Ă€r orovĂ€ckande att se de hĂ€r ökande skillnaderna, för de antyder att en hĂ€lsoklyfta hĂ„ller pĂ„ att utvecklas mellan gruppen frĂ„n icke-vĂ€stliga lĂ€nder och alla andra, sĂ€ger Siddartha Aradhya.
De ojÀmlika förutsÀttningarna frÄn födseln kan fÄ lÄngsiktiga konsekvenser, berÀttar han.
ââAtt födas med lĂ„g födelsevikt har kopplats till dĂ„lig hĂ€lsa i vuxen Ă„lder, till hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar till exempel. Det har ocksĂ„ kopplats till inkomst och utbildning senare i livet och en mĂ€ngd olika mĂ„tt pĂ„ vĂ€lbefinnande.
"Upplever diskriminering"
Trots att resultaten kontrollerats mot andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, lÀngd, vikt, Älder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning och inkomst, kvarstod skillnader pÄ 80 gram mellan dem som hade svensk respektive icke-vÀstlig bakgrund, som forskarna inte kan förklara.
Enligt Siddartha Aradhya Àr förklaringen sannolikt mÄngfacetterad, men skulle kunna kopplas till ojÀmlikheter i samhÀllet.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att sĂ€ga, men jag tror att det Ă€r ganska talande att det ser ut sĂ„ i den icke-vĂ€stliga gruppen som vi vet Ă€r mer benĂ€gna att uppleva diskriminering pĂ„ arbetsmarknaden och i samhĂ€llet i stort. Om vi ââtar hĂ€nsyn till annan forskning i Storbritannien och i USA, Ă€r hĂ€lsoeffekterna av diskriminering och fattigdom vĂ€ldokumenterade.