Regeringen saknade formell coronastrategi

– Om det var tillräckligt, den bedömningen kan inte jag sitta här och göra, sade Hallengren om åtgärderna när hon frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott.

Hon var där för att svara på frågor i ett tiotal ärenden i KU:s granskning av regeringens hantering av pandemin.

Hallengren fick, flera gånger, förklara varför regeringen inte haft någon formellt beslutad strategi. Flera ledamöter verkade förvånade över det. De undrade hur till exempel myndigheter skulle följa regeringen om en strategi saknades.

Inte konstigt

Men socialministern invände att det avsaknad av en nationell strategi med rättslig status inte är anmärkningsvärd. Det gäller även för Italien, Frankrike eller Tyskland hävdade hon.

För Sverige och regeringen har ett antal mål varit styrande och åtgärder beslutats utifrån det.

– Vi ska sätta liv och hälsa främst, skydda sjukvården så långt vi bara kan och se till att den har de resurser som krävs.

– Men vi har också varit angelägna om att säkra upp samhällets viktiga funktioner, vi inser att när den här pandemin är över ska samhället fortsätta att fungera, sade Hallengren.

Inte lida

I målen ingår också att rädda jobb och se till att människor inte lider på det personliga planet "alltför hårt", enligt Hallengren. Hennes intryck var också, sade hon, att det fanns en bred samsyn om den under åtminstone hela våren.

– Den svenska strategin är inte särskilt konstig eller mystisk, hävdade Hallengren.

Moderaternas gruppledare Tobias Billström, en av dem som bett KU granska regeringens hantering, anser dock att avsaknaden av formell strategi är uppseendeväckande.

– Hur kan regeringen styra landet i den största krisen i modern tid utan att man har en beslutad strategi. Om man inte har det, hur ska man då få myndigheterna att gå åt samma håll, undrar Billström.

– Det här reser fler frågetecken än vad vi hade från början, säger Billström till TT.

Inte förutses

Hallengren hävdade att det inte gick att förutse att det snabbt skulle bli brist på skyddsutrustning för vårdpersonal i regionerna när pandemin eskalerade i mars förra året.

– Ingen gjorde bedömningen att det skulle gå på 2–3 veckor, sade Hallengren om att de begränsade lager av personlig skyddsutrustning som fanns i regionerna snabbt försvann från hyllorna.

Tuve Skånberg (KD) och Ida Drougge (M) frågade båda om regeringen vidtog skarpare åtgärder för att bromsa smittan när bristen på skyddsmateriel blev uppenbar.

– Vi gjorde allt vi kunde få tag i skyddsutrustning och pressa ner smittan, svarade Hallengren och sade att det inte handlade om att göra mer eller mindre av det ena eller det andra.

Inte pengabrist

Den breda testningen för covid-19 kom inte igång förrän under sommaren förra året, något som både förvånade och bekymrade regeringen. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har talat om det fanns tvekan i regionerna, bland annat på grund av frågor om kostnader.

– Jag köper inte bilden av att det fattades pengar, sade Hallengren och framhöll att regeringen redan den 2 april gav besked om 1 miljard till testning.

Möjligen kunde den överenskommelse som regeringen träffade med SKR ha gjorts klar tidigare och eventuella oklarheter retts ut.

Flockimmunitet nej

Frågor ställdes om vad regeringens och myndigheternas strategi för testning egentligen var. Lena Hallengren motsatte sig uppfattningar om att begränsad testning i början var ett tecken på att målet var att nå flockimmunitet.

– Det fanns ingen idé om att ha många smittade bara de inte blev så sjuka. Det har inte varit en del av den svenska strategin, sade Hallengren.

– Hade det varit så hade vi kunnat låta bli många av de åtgärder vi har infört.