Oro prÀglar svenskarnas digitala liv

Alla gör det dagligen, men nÀstan alla gör det ocksÄ med en gnagande oro i bakhuvudet. En ny rapport belyser svenskarnas dubbla instÀllning till anvÀndningen av internet och det digitala livet.

VÀldigt mÄnga svenskar Àr oroliga för hur deras personliga integritet skyddas pÄ nÀtet.

VÀldigt mÄnga svenskar Àr oroliga för hur deras personliga integritet skyddas pÄ nÀtet.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Digitalt2021-10-26 05:00

94 procent av svenskarna anvÀnder internet i nÄgon utstrÀckning, och hela 90 procent gör det dagligen. Men i Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2021" framkommer det ocksÄ att nio av tio svenskar kÀnner nÄgon form av oro för sin digitala integritet pÄ nÀtet.

– Det Ă€r egentligen logiskt om vi tĂ€nker pĂ„ internets utveckling. Tidigare anvĂ€nde vi internet mest för roliga saker, nu anvĂ€nder vi det för viktiga. Det kan vara vĂ„rdjournaler eller barnens personuppgifter, sĂ€ger MĂ„ns Jonasson, internetexpert pĂ„ Internetstiftelsen.

Störst Àr oron, 86 procent, över att utlÀndska myndigheter samlar in och anvÀnder ens personliga data. Blott en procent mildare Àr oron för att storföretag som Google och Facebook samlar in och anvÀnder den personliga datan.

– Det har ju ocksĂ„ visat sig att det finns gott fog för att vara orolig, med tanke pĂ„ informationslĂ€ckor och hackerattacker, sĂ€ger MĂ„ns Jonasson.

Jobbigt för de Àldsta

Enligt Jonasson har samhÀllet i stort ett ansvar för att öka sÀkerheten online. Inte minst nÀr det kommer till att fÄ de Àldsta att vara trygga med och kunna anvÀnda en allt mer digitaliserad infrastruktur.

– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst, de allra Ă€ldsta har svĂ„rt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tĂ„gbiljett sĂ„ pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhĂ€llet.

Jonasson pekar pÄ att en del kommuner redan initierat utbildning för invÄnarna att kunna hantera ny teknik.

– Men dĂ€r ser vi ju ocksĂ„ att det Ă€r skillnad pĂ„ att nĂ„gon hjĂ€lper dig att installera ett bank-id och att sjĂ€lv kunna ladda ner ett nytt om det skulle behövas. HĂ€r Ă€r de Ă€ldre utan nĂ€ra anhöriga extra utsatta.

Viktigt med kÀllkritik

Enligt rapporten Àr det ocksÄ vÀldigt olika stÀllt med svenskarnas kunskap om digital kÀllkritik. FörmÄgan att kunna vÀrdera om olika kÀllor i digitala kanaler, oavsett om det rör sig om text, bild, video eller ljud, Àr pÄlitliga varierar rejÀlt.

Nedbrutet pÄ generationsbasis Àr det först 80-talisterna som sÀger sig ha sÄ bra koll pÄ digital kÀllkritik att majoriteten skulle kunna förklara vad det innebÀr för andra. Bland 40-talisterna har en av fem aldrig hört talas om digital kÀllkritik.

– Om man Ă€r Ă€ldre och har vuxit upp i en vĂ€rld dĂ€r all media hade utbildade journalister och ansvariga utgivare som verkligen faktakollade allt dĂ„ kan det vara svĂ„rt att förstĂ„ att vem som helst nu kan skapa en Facebook-grupp och sprida information, sĂ€ger MĂ„ns Jonasson och fortsĂ€tter.

– PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r det hĂ€r samma förĂ€ndring som med radion, eller boktryckarkonsten. Vi har uppfunnit nĂ„got som gör att mĂ€nniskor kan kommunicera med varandra och ta del av information pĂ„ ett helt nytt sĂ€tt och det Ă€r en stor utmaning för oss alla att anpassa oss till den verkligheten.

Fakta: VadÄ personlig integritet?

Personlig integritet handlar om rÀtten till privatliv och rÀtten till sjÀlvbestÀmmande.

"RÀtten till privatliv handlar helt enkelt om den grundlÀggande rÀtten till sina egna privata tankar, och att kunna ha förtrolig kommunikation med andra mÀnniskor utan att riskera att kartlÀggas eller spÄras av andra", sÀger Karin Lönnheden, stabschef pÄ Integritetsskyddsmyndigheten i en intervju med TT i början av 2021.

RÀtten till sjÀlvbestÀmmande handlar om att fÄ veta vem som har uppgifter om dig.

"NÀr det gÀller personuppgifter har man en grundlÀggande rÀttighet att kÀnna till vem som behandlar uppgifter om dig, pÄ vilket sÀtt och varför", sÀger Karin Lönnheden.

RÀtten till privatliv Àr Àven viktig för att andra grundlÀggande demokratiska rÀttigheter ska fungera.

"Det Àr svÄrt att utnyttja andra demokratiska rÀttigheter som yttrandefrihet och Äsiktsfrihet om man inte Àr sÀker pÄ att man inte kartlÀggs", sÀger Karin Lönnheden.

RÀtten till sin personliga integritet Àr ocksÄ en sÀkerhetsfrÄga.

"Om personuppgifter hamnar i fel orÀtta hÀnder kan det innebÀra konkreta sÀkerhetsrisker för den enskilde", sÀger Karin Lönnheden.


Fakta: Statistik frÄn rapporten (i urval)

Endast tvÄ procent bland 70-, och 90-talisterna anger att de inte anvÀnder internet varje dag. Bland 80-, och 00-talisterna anger 100 procent att de anvÀnder internet varje dag.

Bland 20/30-talisterna anvÀnder endast 40 procent internet varje dag. Siffran för 40-talisterna Àr 66 procent. En tredjedel av de som Àr 76 Är eller Àldre anvÀnder inte internet alls.

Mobilen Àr den mest anvÀnda digitala enheten, 9 av 10 anvÀnder en smart mobil, medan 8 av 10 anvÀnder en dator.

9 av 10 har anvÀnt digitala samhÀllstjÀnster det senaste Äret. Men siffran bland 20/30-talister Àr blott 4 av 10.

1 av 5 undviker att anvÀnda e-tjÀnster för att de kÀnns osÀkra.

53 procent sÀger att de hellre skulle vilja rösta via internet istÀllet för att besöka en vallokal.

PensionÀrer (56 procent) och utlandsfödda (55 procent) Àr mest oroliga för att utlÀndska myndigheter ska samla in data om dem.

En fjÀrdedel av alla svenskar kÀnner stor oro för att det de lÀser pÄ nÀtet inte Àr sant.

7 av 10 har börjat lÀsa en artikel eller ett inlÀgg pÄ sociala medier och sedan upptÀckt att det var en annons.

4 av 10 har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök online det senaste Äret.

1 av 10 högstadieelever har fÄtt stötande bilder frÄn okÀnda.

4 av 10 har blivit utsatta för bedrÀgeriförsök, sÄsom bluffmejl eller falsk kundsupport, det senaste Äret.

HÀlften av de yrkesverksamma svenskarna har arbetat hemifrÄn under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrÄn all sin arbetstid. 9 av 10 av de som jobbat hemma vill fortsÀtta göra det nÀr pandemin Àr över, i genomsnitt lite mer Àn tvÄ dagar i veckan.

Drygt 6 av 10 elever föredrar fysiska klassrumslektioner före digitala lektioner.

95 procent av svenskarna har anvÀnt sociala medier under de senaste 12 mÄnaderna, Youtube, Facebook och Instagram Àr de tre mest populÀra. Bland mellanstadieelever var de tre mest populÀra Youtube, Tiktok och Snapchat.

9 av 10 tar del av nyheter pÄ nÀtet, 7 av 10 via digitala tidningar och 5 av 10 via sociala medier. Bland barn och ungdomar Àr sociala medier den frÀmsta nyhetskÀllan.

Var femte svensk i en relation har trÀffat sin partner via nÀtet.

3 av 10 internetanvÀndare har porrsurfat de senaste 12 mÄnaderna, men skillnaden mellan Äldrarna och könen Àr stora. 8 av 10 av mÀnnen födda pÄ 90-talet har porrsurfat det senaste Äret. Endast en procent av kvinnorna födda pÄ 50-talet har porrsurfat de senaste 12 mÄnaderna.

Över hĂ€lften av internetanvĂ€ndarna har spelat nöjesspel pĂ„ nĂ€tet det senaste Ă„ret. HĂ€lften av de födda pĂ„ 2010-talet har betalat för virtuella föremĂ„l eller valuta i spel.

7 av 10 förÀldrar anser att de kÀnner till vad deras barn gör pÄ nÀtet.

6 av 10 barn anser att deras förÀldrar inte kÀnner till allt de gör pÄ nÀtet.

"Svenskarna och internet" Àr den svenska delen av World Internet Project (WIP), ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och anvÀndning runt om i vÀrlden. Den svenska studien startade Är 2000.

Internetstiftelsen Àr en oberoende, affÀrsdriven och allmÀnnyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till mÀnniskan och samhÀllet. Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomÀn .se och sköter drift och administration av toppdomÀnen .nu.

KĂ€lla: "Svenskarna och internet", Internetstiftelsen


Fakta: Att tÀnka pÄ i sociala medier

En grundregel Àr att inte ge ut information du inte vill att andra ska kÀnna till. FrÄga dig sjÀlv om det okej att folk exempelvis vet var du jobbar, vilket kön du har eller nÀr du Àr född.

MÄnga sociala medier ber om uppgifter som telefonnummer. Har du hemligt nummer Àr det vÀrt att tÀnka ett extra varv.

Ha ett sÀkert lösenord som du inte lÀmnar ut.

KÀlla: ESET, Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!