De plaststrupar som opererades in i tre patienter av kirurgen Paolo Macchiarini ledde till svÄra kroppsskador och lÄngvarigt lidande för de tre, men han döms endast för vÄllande till kroppsskada i det sista fallet.
För de tvÄ första patienterna anser rÀtten att operationerna var försvarliga pÄ grund av patienternas tillstÄnd och att kirurgen handlat i nöd, i rÀttslig mening.
Professor Kjell Asplund, som ledde den externa utredningen av omstÀndigheterna pÄ Karolinska universitetssjukhuset nÀr ingreppen utfördes, hÄller inte med.
â Jag tycker att Ă€ven de första tvĂ„ första var oförsvarliga â det vetenskapliga underlaget var inte tillrĂ€ckligt för att gĂ„ frĂ„n laboratoriebĂ€nken till att experimentera pĂ„ mĂ€nniskor med den hĂ€r metoden.
"Tror mÄnga Àr besvikna"
Han tycker inte att domen Àr helt överraskande men tror att mÄnga inom sjukvÄrden och inom forskarsamhÀllet Àr besvikna.
â Jag tror att mĂ„nga blir upprörda och tycker att Macchiarini kommer för lindrigt undan. Samtidigt Ă€r det principiellt viktigt att man slĂ„r fast att Macchiarini hade ett personligt ansvar för ingreppen, medan försvaret har velat fördela ansvaret pĂ„ flera personer.
Kavot Zillén, docent i offentlig rÀtt och universitetslektor i rÀttsvetenskap vid Stockholms universitet och sÀrskilt inriktad pÄ medicinsk rÀtt, Àr inte heller förvÄnad över domen. Hon instÀmmer dock inte helt med domstolen om att Macchiarini inte Àgnade sig Ät forskning.
â RĂ€ttens slutsats Ă€r att det inte handlar om forskning utan om vĂ„rd som skett i syfte att rĂ€dda livet pĂ„ patienterna. Men det finns omstĂ€ndigheter som talar för att det handlat om forskning, inte minst dĂ„ det handlar om oprövade metoder. Det finns ocksĂ„ indikationer pĂ„ att operationerna gjorts i syfte att hĂ€mta in ny kunskap för att publicera, sĂ€ger hon.
VÀcker frÄgor om nöd
Hon anser att domen Àr tydlig och pedagogisk. Det framgÄr att rÀtten anser att de plaststrupar som opererades in i de tvÄ första patienterna gjordes som en sista utvÀg, i en nödsituation. Vid den tredje operationen fanns dock sÄ pass mycket kunskap om de komplikationer som kunde uppstÄ, varför det ingreppet var oförsvarligt, enligt rÀtten.
Domen vĂ€cker frĂ„gor om nĂ€r begreppet ânödâ börjar gĂ€lla.
â Enligt förarbeten till lagen kan nödrĂ€tten bara anvĂ€ndas för att avvĂ€rja en "tĂ€mligen nĂ€ra fara". Det Ă€r ju skillnad om en patient stĂ„r inför en direkt akut situation och Ă€r i behov av livrĂ€ddande insatser, eller om den förvĂ€ntas leva under mĂ„nader eller till och med ett helt Ă„r. DĂ„ Ă€r det mer tveksamt om nödbestĂ€mmelsen verkligen kan anvĂ€ndas, sĂ€ger ZillĂ©n.
Torsten Mossberg, ordförande i LÀkarförbundets Etik- och ansvarsrÄd, tycker att domen Àr bra och att den visar att lÀkare inte stÄr utanför brottsbalken.
â Det visar tydligt att Paolo Macchiarini gjorde saker han inte borde ha gjort. Det Ă€r rimligt att han fĂ€lls i det tredje fallet med tanke pĂ„ hur det gĂ„tt i de tidigare fallen, sĂ€ger han.
Tagit för lÄng tid
Mossberg tror inte att domen kommer att innebÀra att nödbegreppet urholkas i lÀkarkÄren.
â Nej, det Ă€r svĂ„rt att se att nöd kan handla om en tidsperiod som Ă€r mer Ă€n ett par veckor.
Mikael Sandlund, ordförande i Svenska lÀkaresÀllskapets delegation för medicinsk etik, anser dock att det Àr problematiskt om den enkla tolkningen av domen blir att nödparagrafen kan Äberopas vidare.
ââDet Ă€r vĂ€l det som jag tycker Ă€r riskabelt nu, om en sĂ„dan tolkning skulle slĂ„ rot.
Domen Àr Àven i Sandlunds ögon förvirrande och har ett oklart signalvÀrde.
ââAtt han frikĂ€nns pĂ„ tvĂ„ av tre punkter betyder inte att han gjort rĂ€tt i tvĂ„ av tre fall. Han har ju gjort förfĂ€rligt fel pĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga sĂ€tt och brutit bĂ„de mot ett antal regler, lagar och förhĂ„llningar â och framför allt inte handlat i enlighet med god medicinsk etik. Och sĂ„ Ă€r det ju alldeles oavsett vad tingsrĂ€tten i Solna sĂ€ger.
Skandalen har dock fört med sig bra saker, menar han.
ââDet har skett lagĂ€ndringar, nya myndigheter har tillkommit och framför allt Ă€r det en ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden. SĂ„ pĂ„ det sĂ€ttet har han gjort nytta, om man fĂ„r sĂ€ga sĂ„.