Antisemitismen ökar – sĂ„ hĂ€r ser den ut

Israels krig mot Hamas efter islamiströrelsens terrordÄd den 7 oktober har lett till ökad antisemitism, bland annat i Sverige. Men vad Àr antisemitism egentligen? Meriam Chatty, projektledare pÄ Forum för levande historia, förklarar.

Antisemitism kan ta sig uttryck i olika former. HĂ€r en demonstration mot antisemitism i tyska Berlin 22 oktober i Ă„r.

Antisemitism kan ta sig uttryck i olika former. HĂ€r en demonstration mot antisemitism i tyska Berlin 22 oktober i Ă„r.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Brott2023-11-12 11:05

I Sverige har anmÀlningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med nÀra 50 procent sedan Hamas terrorattack mot Israel i början av oktober. FrÄn olika hÄll i Europa rapporteras om fler hatbrott mot judar.

Vad Àr antisemitism?

– Det Ă€r en stor frĂ„ga med jĂ€ttemĂ„nga delar. Men förenklat kan man sĂ€ga att det Ă€r fördomar och hat mot judar. Det kan ta sig olika uttryck, frĂ„n attityder till handlingar som riktas mot judar eller dem som uppfattas som judar, sĂ€ger Meriam Chatty.

Finns det ord eller uttryck som uttrycker antisemitism i det dolda?

– Ja, de Ă€r vanliga framför allt pĂ„ sociala medier. Kodorden Ă€r ofta sammankopplade till konspirationsteorier om judar. Det kan vara att "sionisterna styr vĂ€rlden". Under pandemin kunde man se att de hĂ€r uttrycken och konspirationsteorierna nĂ€stan hyperladdades, olika antisemitiska konspirationsteorier smĂ€lte samman med antivaxx och annat. Det uttrycktes pĂ„ olika sĂ€tt, ibland underförstĂ„tt, som att "judarna har skapat pandemin" bland annat.

Vad Àr sionism?

– Det Ă€r en rörelse för nationellt judiskt sjĂ€lvbestĂ€mmande, en rörelse för skapandet av staten Israel.

Är det antisemitism att kritisera Israels politik?

– Nej. DĂ€remot Ă€r det vanligt med antisionistisk antisemitism. Det kan vara saker som att "Israel ska inte existera som stat" eller att jĂ€mför Israels politik med nazism.

LagmĂ€ssigt kan antisemitism vara sĂ„vĂ€l hets mot folkgrupp som olaga diskriminering – bĂ„da hatbrott.

I kriget mellan Israel och Hamas förekommer Àven islamofobi, som i mÄnga avseenden har liknande rötter och problematik som antisemitism.

I Sverige har anmÀlningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med 46 procent den senaste mÄnaden, 57 stycken jÀmfört med 39 mÄnaden innan. Vad gÀller islamofobiska motiv Àr ökningen nio jÀmfört med sju mÄnaden innan.

Finns det nÄgot som sÀrprÀglar antisemitismen?

– Jag skulle sĂ€ga att det Ă€r att judar i antisemitismen tillskrevs en oerhörd mystisk makt. NĂ€r man uttrycker antisemitism kan man ge sken av att sparka uppĂ„t, att det framstĂ€lls som maktkritik. Riktigt sĂ„ tar inte islamofobin sig uttryck. Det Ă€r delvis dĂ€rför som antisemitismen Ă€r sĂ„ farlig, den anpassas stĂ€ndigt efter nya omstĂ€ndigheter.

Fakta: VarifrÄn kommer begreppet antisemitism?

Begreppet antisemitism myntades omkring 1870 av tyske Wilhelm Marr och Àr i dag synonymt med hat och fientlighet mot judendomen och judar som "ras". Ordet kommer av grekiskans anti (mot) och semit, som i detta sammanhang syftar pÄ judar.

Men nĂ„gra ”semitiska” folkgrupper eller ”raser” finns inte. Inte heller finns det nĂ„gon ”semitism”. Men det fick snabbt fĂ€ste i sprĂ„kbruket och har sedan dess anvĂ€nts som beteckning pĂ„ olika former av fördomar och hat mot judar.

Semit betecknar ursprungligen mÀnniskor nÀmnda i första Moseboken som Àttlingar till Noas son Sem, och innefattar personer av olika ursprung och talandes en rad olika sprÄk.

Islamofobi Àr i sin tur ett samlingsbegrepp för fördomar och fientlighet mot muslimer och islam. Ordet Àr en sammansÀttning av orden islam och grekiskans fobi (rÀdsla, fruktan).

KÀlla: Forum för levande historia, Svenska akademiens ordbok


Fakta: Hatbrott och hets mot folkgrupp

Hatbrott Àr ett samlingsnamn för brott som begÄs baserat pÄ gÀrningspersonens negativa instÀllning till vissa personers egenskaper, exempelvis hudfÀrg, religionstillhörighet eller sexuell lÀggning.

Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering utgör hatbrott i sig, men vilket brott som helst vars motiv varit att krÀnka en person, folkgrupp eller annan grupp baserat pÄ exempelvis hudfÀrg, etniskt ursprung, trosbekÀnnelse eller sexuell lÀggning kan bedömas utgöra hatbrott.

Hatbrott har ingen egen brottskod, men den som döms för alltifrÄn klotter till mord kan fÄ en straffskÀrpning om man bedöms ha agerat utifrÄn ett hatbrottsmotiv.

Enligt Brottsförebyggande rÄdet Àr de vanligaste hatbrotten ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot.

KĂ€lla: Polisen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!